Vilse

Villrådig, ingen riktning.

Citat markerade med ”SFB”: © Svenska Folkbibeln, se http://www.folkbibeln.se.
Övriga citat: © Svenska Bibelsälskapet, se http://www.bibeln.se

Rädda mig från mig själv

I mitt liv har jag alltid satt yttersta tilliten till mig själv,
i mitt liv har alltid yttersta vägledningen kommit från mig själv,
i mitt liv har alltid jag själv varit den yttersta räddningen.

Vid vägens ände fasar jag över fortsättningen,
jag ser inte vart jag ska gå,
jag vet inte vad jag ska ta mig till.

Men där vid vägs ände fann jag Dig,
Du fanns där och du ville visa mig vägen,
Du fanns där och du ville lyssna till min bön om räddning.

I min bön lyssnar du,
i min bön finns din mjuka hand,
”be och jag ska lyssna, be och jag ska leda dig rätt”.

Gud,

Världen är farlig och frestar till onda saker,
onda människor är farliga och frestar till onda saker,
men farligast är jag själv, ingen frestar mig som jag själv.

Rädda mig från världen,
rädda mig från onda människor,
men rädda mig framför allt från mig själv.

I din nåd finns ro och vila,
i din nåd finns tröst och vägledning,
i din nåd finns allt jag behöver för att leva som Du har skapat mig.

Inspiration:

Psaltaren 142:6

Jag ropar till dig, Herre, jag säger: Du är min tillflykt, min lott i de levandes land. (SFB)

Psaltaren 143:2

Gå inte till doms med din tjänare, för ingen levande är rättfärdig inför dig. (SFB)

Psaltaren 143:8 

Låt mig möta din nåd på morgonen, för jag litar på dig. Visa mig den väg jag ska gå, för jag lyfter min själ till dig. (SFB)

Psaltaren 23:4

Även om jag vandrar i dödsskuggans dal fruktar jag inget ont, för du är med mig. Din käpp och stav, de tröstar mig. (SFB)

Första Moseboken 1:27

Och Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne, till man och kvinna skapade han dem. (SFB)

Som en fot i fel sko

Som en fot i fel sko
blev jag född in i detta liv.
Det skav och det sved,
alltid var världen till besvär.

Alla mina försök att passa in
blev till skavsår.
Alla mina försök att bli som andra
blev till blåmärken.

Men så en dag gav en del av skon vika,
en vass kant sprack till en ljusglimt.
I ljusglimten såg jag ett hopp,
i hoppet fanns ett löfte om en bättre väg.

Steg för steg tappar skon sitt grepp om mig,
för varje dag som går vittrar dess tvång sakta bort.
Skon som förr var min tvångströja,
blir allt mer ledig och följsam.

När skon blir följsam
kan jag med lätthet gå genom livet.
När skon inte bara skaver
kan mitt liv bli till glädje för andra.

Gud,
jag tackar dig för att jag fått uppleva skillnaden,
skillnaden mellan att vandra i mörkret och att vandra i ljuset.
Om jag inte hade vandrat i mörkret,
hur skulle jag då sett ljuset?

Inspiration:

Psaltaren‬ ‭58:4-6‬‬‬

De gudlösa är avfälliga från födseln, lögnarna far vilse ända från moderlivet. De har gift som ormens gift, de liknar en döv huggorm som stänger sitt öra och inte hör ormtjusaren, den skicklige besvärjaren. (SFB)

‭‭Matteusevangeliet‬ ‭5:43-45

Ni har hört att det är sagt: Du ska älska din nästa och hata din fiende. Jag säger er: Älska era fiender och be för dem som förföljer er. Då är ni er himmelske Fars barn, för han låter sin sol gå upp över onda och goda och låter det regna över rättfärdiga och orättfärdiga. (SFB)

‭‭Romarbrevet‬ ‭12:19‬

Hämnas inte, mina älskade, utan ge rum för Guds vrede. Det står ju skrivet: Min är hämnden, jag ska utkräva den, säger Herren. (SFB)

Hörnstenen

Som ett löv för vinden blåser jag,
jag far hit och dit, utan riktning eller mål.

Jag greppar än det ena, än det andra,
men minsta vindpust får mig att tappa taget.

Det som finns i denna värld är tillfälligt,
allt är tillfälligt och inget är för att stanna.

Livets hörnsten kan inte vara något tillfälligt,
hörnstenen kan inte bytas ut för då rasar allt.

Gud,
Jag greppar efter dig, jag sträcker ut min hand efter dig,
Ditt grepp är för evigt och den enda varaktiga grunden.

Inspiration:

Matteusevangeliet‬ ‭14:28-31‬

Petrus svarade: ”Herre, om det är du, så befall mig att komma till dig på vattnet.” Han sade: ”Kom!” Petrus steg ur båten och gick på vattnet fram till Jesus. Men när han såg hur stark vinden var, blev han rädd. Han började sjunka och ropade: ”Herre, rädda mig!” Genast räckte Jesus ut handen och grep tag i honom och sade: ”Så lite tro du har! Varför tvivlade du?” (SFB)

‭‭Psaltaren‬ ‭118:22-23‬

Stenen som husbyggarna förkastade har blivit en hörnsten. Herren har gjort den till detta, underbart är det i våra ögon. (SFB)

‭‭Matteusevangeliet‬ ‭21:42‬

Jesus sade till dem: ”Har ni aldrig läst i Skrifterna: Stenen som husbyggarna förkastade har blivit en hörnsten. Herren har gjort den till detta, underbart är det i våra ögon. (SFB)

Matteusevangeliet‬ ‭7:24-25‬

Den som hör dessa mina ord och handlar efter dem liknar alltså en klok man som byggde sitt hus på klippan. Regnet öste ner, floden kom och vindarna blåste och kastade sig mot huset, men det föll inte, för det var grundat på klippan. (SFB)

Steg på vägen

Många gånger har du knackat på min dörr,
med råd om annat tänkande har du kommit,
med vishet att förmedla har du kommit.

Ju mer jag tagit till mig desto lugnare har mitt liv blivit,
de omöjliga kraven har lugnat sig,
de ouppnåeliga målen har bleknat.

Friden har kommit till mig,
och med den också den varaktiga glädjen.

Men du fortsätter att knacka på min dörr,
är det inte så bra nu undrar jag,
är inte glädjen och friden tillräcklig?

Glädjen och friden är en bit på vägen säger du?
Ja, glädjen och friden är ett steg på din vandring,
men din vandring har bara börjat.

Dina nästa steg kanske inte blir så angenäma,
dina nästa steg kanske blir obekväma,
dina nästa steg kanske behöver en större portion av tro för att klaras av.

Mina ord talar sanning, lyssna till dem.
Ta dem till dig så ser du själv deras gudomlighet.
Jag ser allt, jag vet allt, lita på mig.

Ska jag stanna där jag är, i frid och glädje?
Ska jag fortsätta in i det okända?
Bekvämligheten lurar bakom hörnet.

Nej, nu går vi vidare. Jag vill fortsätta min vandring.
Du är den ende som kan visa vägen, Du är den enda vägen vidare.
Jag behöver Dig för att fortsätta min vandring.

Inspiration:

Ordspråksboken 6:6-11

Gå bort till myran, du late, se hur hon gör och bli vis. Hon har ingen furste över sig, ingen tillsyningsman eller herre. Hon bereder om sommaren sin föda och samlar under skördetiden in sin mat. Hur länge skall du ligga, du late? När skall du stiga upp från din sömn? Sov ännu något, slumra lite till, lägg ännu en stund armarna i kors för att vila, så skall fattigdomen komma över dig som en rövare och armodet som en väpnad man.

Ordspråksboken 8:32-36

Så lyssna nu, mina barn. Saliga är de som håller sig till mina vägar. Hör min förmaning och bli visa, förkasta den inte. Salig är den människa som hör mig, som dag efter dag vakar vid mina dörrar och håller vakt vid mina dörrposter. Ty den som finner mig finner livet och får nåd från Herren . Men den som syndar mot mig skadar sin själ, alla de som hatar mig älskar döden.

Petrus första brev 1:16

Det står skrivet: ”Ni skall vara heliga, ty jag är helig”.

Petrus första brev 4:12-19

Mina älskade, var inte förvånade över den eld som ni måste gå igenom till er prövning, som om det hände er något oväntat. Nej, gläd er ju mer ni delar Kristi lidanden. Då skall ni också jubla och vara glada, när han uppenbarar sig i sin härlighet. Saliga är ni, om ni hånas för Kristi namns skull, ty härlighetens Ande, Guds Ande, vilar över er. Men ingen av er skall lida för att han är en mördare eller tjuv, förbrytare eller förskingrare. Men om någon får lida för att han är kristen, skall han inte skämmas utan prisa Gud för det namnet. Ty tiden är inne för domen, och den börjar med Guds hus. Men om den börjar med oss, vad skall då slutet bli för dem som inte lyder Guds evangelium? Och ”om den rättfärdige med knapp nöd blir frälst, vad blir det då av den ogudaktige och syndaren?” Därför skall de som efter Guds vilja får lida anförtro sina själar åt sin trofaste Skapare, under det att de gör vad som är gott.

Hebreerbrevet 4:14-16

Då vi nu har en stor överstepräst, Jesus, Guds Son, som har stigit upp genom himlarna, så låt oss hålla fast vid vår bekännelse. Ty vi har inte en överstepräst som ej kan ha medlidande med våra svagheter, utan en som blev frestad i allt liksom vi, men utan synd. Låt oss därför frimodigt gå fram till nådens tron för att få barmhärtighet och finna nåd till hjälp i rätt tid.

Efesierbrevet 6:10-13

Till sist, bli starka i Herren och i hans väldiga kraft. Tag på er hela Guds vapenrustning, så att ni kan stå emot djävulens listiga angrepp. Ty vi strider inte mot kött och blod utan mot furstar och väldigheter och världshärskare här i mörkret, mot ondskans andemakter i himlarna. Tag därför på er hela Guds vapenrustning, så att ni kan stå emot på den onda dagen och behålla fältet, sedan ni fullgjort allt.

Frånvaro och trygghet

Gud,

Håller du dig borta från mig,
eller skjuter jag bort dig?
Stunder, timmar, dagar utan dig blir fyllda av desperation och rädsla.

Behöver jag lära mig något, 
eller förhärdar jag mig själv?
När du inte finns i mitt hjärta härskar vanmakten.

Men i den stora historien har du alltid varit närvarande,
även när du inte synts till.
Och i min korta gemenskap med dig har du aldrig varit långt borta,
även när fasans tomhet härskat.

Min Gud jag ber dig,
låt mig bli påmind genom din frånvaro,
låt mig bli tröstad genom din närvaro.
I din famn finner jag min trygghet,
i din kärleksfulla närvaro vet jag att allt ordnar sig till det bästa.

Inspiration:

Fasans grepp

Psaltaren 22:2-3

Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig? Jag ropar förtvivlat, men du är långt borta. Min Gud, jag ropar om dagen, men du svarar inte, jag ropar om natten men finner ingen ro.

Psaltaren 22:25

Ty han föraktade inte den svage och vände inte ryggen åt hans nöd, han dolde inte sitt ansikte utan hörde hans rop om hjälp.

Min väg

Aldrig har jag varit hemma,
alltid har jag varit borta.
Aldrig har jag varit i ro,
alltid har jag varit på flykt i oro.

Men så en dag såg jag skylten,
skylten som pekade ut en väg.
Skylten pekade ut en väg,
och skylten bar mitt namn.

Jag förstår att det är min väg,
och att den är där för att jag ska följa den.
Den leder inte åt samma håll som den väg jag hittills följt,
den leder åt det håll dit jag nu måste gå.

Vägen ropar på mig med hög stämma,
ljuset som lyser upp den bländar mina ögon.
Jag håller för öronen men det hjälper inte,
jag blundar men ser ändå.

Jag har fått min väg utpekad
och det är den jag följer.
Inte för att den just nu är den enklaste vägen,
jag följer den eftersom den är utpekad åt just mig.

Vägen är smal och lockelserna är många,
att följa vägen är att hålla sig från lockelserna vid sidan av vägen.
Allt eftersom jag vandrar växer sig lockelserna starkare,
planterade där av någon som vill locka mig bort från min väg.

Jag förstår inte varför detta händer just mig,
men den frågan är allt mindre viktig.
Mitt fokus blir nu på min väg,
och att hålla mig kvar på den.

Inspiration:

Psaltaren 94:12-19
Lycklig den som du, Herre, fostrar och undervisar genom din lag. Du ger honom ro i onda dagar, medan graven grävs åt de gudlösa. Ty Herren förskjuter inte sitt folk, han överger inte sin egendom. Den rättfärdige skall få sin rätt och alla redbara ha en framtid. Vem försvarar mig mot de onda, vem tar mitt parti mot ogärningsmän? Om inte Herren kom till min hjälp skulle jag snart få bo i tystnaden. När jag är rädd att tappa fotfästet håller din godhet mig uppe, Herre. När mitt hjärta är fullt av bekymmer gör din tröst mig glad.

Den smala vägen

Vägen framåt är smal och kantad med lockelser
Lätt är det att falla för fel saker och hamna snett.

Men det är aldrig omöjligt att göra rätt
Det är alltid inom räckhåll att säga nej till lockelser.

Om vi vacklar kan vi sträcka ut handen och be om hjälp,
där finns alltid en räddande hand för den som ber om hjälp.

Inspiration:

Jesaja 41:10
’Var inte rädd, jag är med dig. Ängslas inte, jag är din Gud. Jag ger dig styrka och hjälper dig, stöder och räddar dig med min hand. ’

Matteusevangeliet 14:29-33
’Han sade: »Kom!« och Petrus steg ur båten och gick på vattnet fram till Jesus. Men när han såg hur det blåste blev han rädd. Han började sjunka och ropade: »Herre, hjälp mig!« Jesus sträckte genast ut handen och grep tag i honom. »Du trossvage«, sade han. »Varför tvivlade du?« De steg i båten, och vinden lade sig. Och de som var i båten föll ner för honom och sade: »Du måste vara Guds son.« ’

Första Korinthierbrevet 10:13
’Era prövningar har inte varit övermänskliga. Gud är trofast och skall inte låta er prövas över förmåga: när han sänder prövningen visar han er också en utväg, så att ni kommer igenom den. ’

Viktlöst famlande

Länge har jag famlat i viktlöshet,
famlat efter något fast att ta tag i,
famlat efter fäste för mina fötter.

Ända från den dagen min navelsträng knipsades av har famlandet varit min vardag
Dagar av skenbar stadga blandade med total viktlöshet och vanmakt.

Men så en dag sträckte Du ut din hand och sa:
”Kom till mig så ska jag ge dig fäste för dina fötter
och något att hålla dig i.”

Jag fattade tag i din hand och lät mig dras mot dig.

Ju närmare jag kommer desto fastare mark får mina fötter
Ju närmare jag kommer desto stadigare grepp får mina händer.

Utan dig skulle jag fortsätta att famla i viktlöshet och vanmakt.
Jag har dig att tacka för allt.

Puffar

Varje gång jag fastnar i en dumhet
    kommer Du och puffar mig bort
Varje gång jag fastnar i dåliga tankar
    kommer Du och puffar mig ur dem
Varje gång jag gör min värld liten
    kommer Du och puffar gränserna utåt

Jag är så tacksam för varje gång
Du puffar mig i rätt riktning.

Som ett barn kommer jag till dig
och jag klarar mig inte utan dina puffar.

Inspiration:

Psaltaren 23:1-4
En psalm av David. Herren är min herde, ingenting skall fattas mig. Han för mig i vall på gröna ängar, han låter mig vila vid lugna vatten. Han ger mig ny kraft och leder mig på rätta vägar, sitt namn till ära. Inte ens i den mörkaste dal fruktar jag något ont, ty du är med mig, din käpp och din stav gör mig trygg.

Ut ur mörkret

Min Gud, min Herre,

Det är i ljuset jag vill leva,
långt bort från mörkret.

Men det är i mörkret jag lever,
långt bort från ljuset.

Jag behöver din hjälp för att komma bort från mörkret,
jag behöver din hjälp för att komma in i ljuset,
jag behöver din hjälp för att stanna i ljuset.

Jag klarar inte detta själv,
jag måste ha Din hjälp!

Villospår

Min färd har varit trygg och lovande
I skyddet av din hand och Din värmande filt

Nu står jag i ett vägskäl,
jag har tappat din skyddande filt 
och hittar den inte

Regnet strilar ner,
Jag fryser och vill vidare

Vidare till den gröna dal där du kan valla mig rätt.

Har jag tappat dig på vägen?
Har jag börjat springa för fort?

Jag har sprungit in på den gamla vägen igen
uppslukad av det gamla välkänd
I vardagsstressen har jag fattat tag i det gamla välkända,
Försökt springa ifatt något som försvinner.

Lyckan säger sig finnas där alldeles framför mig
Bara jag springer lite fortare utan att se mig om
Så lovar den mig ro och glädje igen.
Bara lite fortare
Bara en liten stund till.

Och för varje steg jag springer,
springer jag bort från Dig.

Bara en liten bit till
Längre bort från Dig,
Då blir allt bra.

Insikten förleds av den Onde
Den Onde lockar mig bort från Dig
Med sina förföriska ord och löften
Spring lite till så hittar du lyckan

Spring lite till,
Bort från Herren.
Kom till mig så får du din glädje direk
Kom till mig så blir du gillad av andra igen.
Kom till mig så passar du in bland andra igen.
Kom till mig så blir du en av oss.

Jag måste stanna,
Stanna och vända om
Hitta tillbaka till vägskälet

Där i det kalla regnet.
kan jag leta upp den andra vägen,
Den okända vägen,
den trånga smala vägen.

Inspiration:

Matteusevangeliet 7:13–14
’Gå in genom den trånga porten. Ty den port är vid och den väg är bred som leder till fördärvet, och det är många som går in genom den. Men den port är trång och den väg är smal som leder till livet, och det är få som finner den.

Vart ska jag?

Min drivkraft sinar,
Det som var viktigt är inte längre viktigt,
Det som var meningsfullt har tappat sin mening

Bakom hörnet väntar något annat
Bakom hörnet finns det jag egentligen borde göra

Ska jag bryta mig fri från mina bojor nu
eller ska jag vänta en stund till?

Jag har gått vilse
och hittar inte vägen framåt

Min Herre jag ber dig, visa mig vägen!

Inspiration:

Filipperbrevet 3:7-9
’Men allt sådant som var en vinst för mig har jag för Kristi skull kommit att räkna som en ren förlust. Ja, jag räknar faktiskt allt som en förlust jämfört med det som är långt mera värt, kunskapen om min herre Kristus Jesus. För hans skull har allt det andra förlorat sitt värde för mig. Jag kastar det på sophögen för att vinna Kristus och få leva i honom, inte med den rättfärdighet som lagen ger utan med den som kommer av tro på Kristus, den rättfärdighet som Gud ger åt dem som tror.

Vägen genom livet

Länge har jag kämpat
    för att hitta just min väg genom livet

Många är de vägar jag provat
    men alla har de skavt som en sko på fel fot

Men vägen jag ska gå
    den var redan utstakad

Den var skapad av dig Herre,
    långt innan jag öppnade mina ögon

Nu behöver jag bara lita på Dig
och låta mig bli vallad dit jag ska gå.

Släppa taget om mig själv
och ha tillit till att den väg Du stakat ut åt mig
det är den bästa vägen för mig.

Inspiration:

Psaltaren 23:1-6
’En psalm av David. Herren är min herde, ingenting skall fattas mig. Han för mig i vall på gröna ängar, han låter mig vila vid lugna vatten. Han ger mig ny kraft och leder mig på rätta vägar, sitt namn till ära. Inte ens i den mörkaste dal fruktar jag något ont, ty du är med mig, din käpp och din stav gör mig trygg. Du dukar ett bord för mig i mina fienders åsyn, du smörjer mitt huvud med olja och fyller min bägare till brädden. Din godhet och nåd skall följa mig varje dag i mitt liv, och Herrens hus skall vara mitt hem så länge jag lever.’

Psaltaren 139:13
’Du skapade mina inälvor, du vävde mig i moderlivet. ’

Ett löfte

Jag var trasig och du kom
med löfte om att laga mig

Jag var vilsen och du kom
med löfte om att leda mig rätt

Jag hade kommit till vägens ände och du kom
för att visa mig en fortsättning

Allt jag behövde göra
var att tro på dig
och att följa dig

Jag tror på Dig och du lagar mig
Jag tror på Dig och du leder mig rätt
Jag tror på Dig och du visar mig en fortsättning

När jag förstår din vilja
då kan jag göra det du vill jag ska göra
Då kan jag sprida ditt ljus i mörkret
och vara till vägledning för andra.

Du min Gud ”Jag Är”, du är mitt allt.

Inspiration:

Matteusevangeliet 14:22-33
’Sedan befallde han sina lärjungar att stiga i båten och fara i förväg till andra sidan sjön medan han skickade hem folket. Så snart han hade gjort det gick han upp på berget för att vara för sig själv och be. Där var han ensam när det blev kväll. Båten var då redan långt från land och kämpade mot vågorna, eftersom det var motvind. Strax före gryningen kom han till dem, gående på sjön. När lärjungarna fick se honom gå på sjön blev de förskräckta och trodde att det var en vålnad, och de skrek av rädsla. Men genast talade Jesus till dem och sade: »Lugn, det är jag. Var inte rädda.« Petrus svarade: »Herre, om det är du, så säg åt mig att komma till dig på vattnet.« Han sade: »Kom!« och Petrus steg ur båten och gick på vattnet fram till Jesus. Men när han såg hur det blåste blev han rädd. Han började sjunka och ropade: »Herre, hjälp mig!« Jesus sträckte genast ut handen och grep tag i honom. »Du trossvage«, sade han. »Varför tvivlade du?« De steg i båten, och vinden lade sig. Och de som var i båten föll ner för honom och sade: »Du måste vara Guds son.« ’

Psaltaren 86:6-7

Herre, lyssna till min bön, hör mig när jag ber. I nödens stund ropar jag till dig, och du svarar mig.

Psaltaren 116:1-3

Jag älskar Herren, ty han har hört min bön om förskoning. Han lyssnade till mig när jag ropade. Dödens snaror omgav mig, dödsrikets fasor nådde mig, jag var i nöd och förtvivlan.