Kallelse

Förstå att någon ropar, inbjudan till frälsning.

Citat markerade med ”SFB”: © Svenska Folkbibeln, se http://www.folkbibeln.se.
Övriga citat: © Svenska Bibelsälskapet, se http://www.bibeln.se

Rädda mig från mig själv

I mitt liv har jag alltid satt yttersta tilliten till mig själv,
i mitt liv har alltid yttersta vägledningen kommit från mig själv,
i mitt liv har alltid jag själv varit den yttersta räddningen.

Vid vägens ände fasar jag över fortsättningen,
jag ser inte vart jag ska gå,
jag vet inte vad jag ska ta mig till.

Men där vid vägs ände fann jag Dig,
Du fanns där och du ville visa mig vägen,
Du fanns där och du ville lyssna till min bön om räddning.

I min bön lyssnar du,
i min bön finns din mjuka hand,
”be och jag ska lyssna, be och jag ska leda dig rätt”.

Gud,

Världen är farlig och frestar till onda saker,
onda människor är farliga och frestar till onda saker,
men farligast är jag själv, ingen frestar mig som jag själv.

Rädda mig från världen,
rädda mig från onda människor,
men rädda mig framför allt från mig själv.

I din nåd finns ro och vila,
i din nåd finns tröst och vägledning,
i din nåd finns allt jag behöver för att leva som Du har skapat mig.

Inspiration:

Psaltaren 142:6

Jag ropar till dig, Herre, jag säger: Du är min tillflykt, min lott i de levandes land. (SFB)

Psaltaren 143:2

Gå inte till doms med din tjänare, för ingen levande är rättfärdig inför dig. (SFB)

Psaltaren 143:8 

Låt mig möta din nåd på morgonen, för jag litar på dig. Visa mig den väg jag ska gå, för jag lyfter min själ till dig. (SFB)

Psaltaren 23:4

Även om jag vandrar i dödsskuggans dal fruktar jag inget ont, för du är med mig. Din käpp och stav, de tröstar mig. (SFB)

Första Moseboken 1:27

Och Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne, till man och kvinna skapade han dem. (SFB)

Som en fot i fel sko

Som en fot i fel sko
blev jag född in i detta liv.
Det skav och det sved,
alltid var världen till besvär.

Alla mina försök att passa in
blev till skavsår.
Alla mina försök att bli som andra
blev till blåmärken.

Men så en dag gav en del av skon vika,
en vass kant sprack till en ljusglimt.
I ljusglimten såg jag ett hopp,
i hoppet fanns ett löfte om en bättre väg.

Steg för steg tappar skon sitt grepp om mig,
för varje dag som går vittrar dess tvång sakta bort.
Skon som förr var min tvångströja,
blir allt mer ledig och följsam.

När skon blir följsam
kan jag med lätthet gå genom livet.
När skon inte bara skaver
kan mitt liv bli till glädje för andra.

Gud,
jag tackar dig för att jag fått uppleva skillnaden,
skillnaden mellan att vandra i mörkret och att vandra i ljuset.
Om jag inte hade vandrat i mörkret,
hur skulle jag då sett ljuset?

Inspiration:

Psaltaren‬ ‭58:4-6‬‬‬

De gudlösa är avfälliga från födseln, lögnarna far vilse ända från moderlivet. De har gift som ormens gift, de liknar en döv huggorm som stänger sitt öra och inte hör ormtjusaren, den skicklige besvärjaren. (SFB)

‭‭Matteusevangeliet‬ ‭5:43-45

Ni har hört att det är sagt: Du ska älska din nästa och hata din fiende. Jag säger er: Älska era fiender och be för dem som förföljer er. Då är ni er himmelske Fars barn, för han låter sin sol gå upp över onda och goda och låter det regna över rättfärdiga och orättfärdiga. (SFB)

‭‭Romarbrevet‬ ‭12:19‬

Hämnas inte, mina älskade, utan ge rum för Guds vrede. Det står ju skrivet: Min är hämnden, jag ska utkräva den, säger Herren. (SFB)

Prövning i tiden

Du kom till mig i tid innan Covid-19
tiden var knapp men spårbytet blev gjort.
Du var med mig under Covid-19
tiden var knapp men grunden hann bli klar.

Du och kyrkan kom till mig i tid innan kriget i Ukraina
tiden var knapp men kyrkans gemenskap hann infinna sig.
Du och kyrkan kom till mig i tid innan kriget i Ukraina
tiden var knapp men hoppet genom Jesus på korset hann fästa sig i min grund.

Prövningens tid kommer över oss igen
i prövningens tid vaknar vi och saker ställs mot varandra.
När vi vaknar och saker ställs mot varandra blir kontrasterna större,
kontrasterna blir allt större mellan det som är gott och det som är ont.

I ljuset av prövning blir allt så mycket tydligare,
det blir tydligt vad som är gott och vad som är ont.
När mörkret sprider sig är ljusglimtarna så mycket tydligare,
när mörkret sprider sig behövs ljusglimtarna mer än någonsin tidigare.

Inspiration:

Matteusevangeliet 6:33-34

Sök först hans rike och hans rättfärdighet, så skall ni få allt det andra också. Gör er därför inga bekymmer för morgondagen. Den får själv bära sina bekymmer. Var dag har nog av sin egen plåga.

Ordspråksboken 3:11-12

Min son, förakta inte Herrens fostran, förarga dig inte över hans tuktan. Ty den Herren älskar tuktar han liksom en far den son som han har kär.

Romarbrevet 12:1-2

Därför ber jag er, bröder, vid Guds barmhärtighet, att frambära er själva som ett levande och heligt offer som behagar Gud. Det skall vara er andliga gudstjänst. Anpassa er inte efter denna världen, utan låt er förvandlas genom förnyelsen av era tankar, så att ni kan avgöra vad som är Guds vilja: det som är gott, behagar honom och är fullkomligt.

Steg på vägen

Många gånger har du knackat på min dörr,
med råd om annat tänkande har du kommit,
med vishet att förmedla har du kommit.

Ju mer jag tagit till mig desto lugnare har mitt liv blivit,
de omöjliga kraven har lugnat sig,
de ouppnåeliga målen har bleknat.

Friden har kommit till mig,
och med den också den varaktiga glädjen.

Men du fortsätter att knacka på min dörr,
är det inte så bra nu undrar jag,
är inte glädjen och friden tillräcklig?

Glädjen och friden är en bit på vägen säger du?
Ja, glädjen och friden är ett steg på din vandring,
men din vandring har bara börjat.

Dina nästa steg kanske inte blir så angenäma,
dina nästa steg kanske blir obekväma,
dina nästa steg kanske behöver en större portion av tro för att klaras av.

Mina ord talar sanning, lyssna till dem.
Ta dem till dig så ser du själv deras gudomlighet.
Jag ser allt, jag vet allt, lita på mig.

Ska jag stanna där jag är, i frid och glädje?
Ska jag fortsätta in i det okända?
Bekvämligheten lurar bakom hörnet.

Nej, nu går vi vidare. Jag vill fortsätta min vandring.
Du är den ende som kan visa vägen, Du är den enda vägen vidare.
Jag behöver Dig för att fortsätta min vandring.

Inspiration:

Ordspråksboken 6:6-11

Gå bort till myran, du late, se hur hon gör och bli vis. Hon har ingen furste över sig, ingen tillsyningsman eller herre. Hon bereder om sommaren sin föda och samlar under skördetiden in sin mat. Hur länge skall du ligga, du late? När skall du stiga upp från din sömn? Sov ännu något, slumra lite till, lägg ännu en stund armarna i kors för att vila, så skall fattigdomen komma över dig som en rövare och armodet som en väpnad man.

Ordspråksboken 8:32-36

Så lyssna nu, mina barn. Saliga är de som håller sig till mina vägar. Hör min förmaning och bli visa, förkasta den inte. Salig är den människa som hör mig, som dag efter dag vakar vid mina dörrar och håller vakt vid mina dörrposter. Ty den som finner mig finner livet och får nåd från Herren . Men den som syndar mot mig skadar sin själ, alla de som hatar mig älskar döden.

Petrus första brev 1:16

Det står skrivet: ”Ni skall vara heliga, ty jag är helig”.

Petrus första brev 4:12-19

Mina älskade, var inte förvånade över den eld som ni måste gå igenom till er prövning, som om det hände er något oväntat. Nej, gläd er ju mer ni delar Kristi lidanden. Då skall ni också jubla och vara glada, när han uppenbarar sig i sin härlighet. Saliga är ni, om ni hånas för Kristi namns skull, ty härlighetens Ande, Guds Ande, vilar över er. Men ingen av er skall lida för att han är en mördare eller tjuv, förbrytare eller förskingrare. Men om någon får lida för att han är kristen, skall han inte skämmas utan prisa Gud för det namnet. Ty tiden är inne för domen, och den börjar med Guds hus. Men om den börjar med oss, vad skall då slutet bli för dem som inte lyder Guds evangelium? Och ”om den rättfärdige med knapp nöd blir frälst, vad blir det då av den ogudaktige och syndaren?” Därför skall de som efter Guds vilja får lida anförtro sina själar åt sin trofaste Skapare, under det att de gör vad som är gott.

Hebreerbrevet 4:14-16

Då vi nu har en stor överstepräst, Jesus, Guds Son, som har stigit upp genom himlarna, så låt oss hålla fast vid vår bekännelse. Ty vi har inte en överstepräst som ej kan ha medlidande med våra svagheter, utan en som blev frestad i allt liksom vi, men utan synd. Låt oss därför frimodigt gå fram till nådens tron för att få barmhärtighet och finna nåd till hjälp i rätt tid.

Efesierbrevet 6:10-13

Till sist, bli starka i Herren och i hans väldiga kraft. Tag på er hela Guds vapenrustning, så att ni kan stå emot djävulens listiga angrepp. Ty vi strider inte mot kött och blod utan mot furstar och väldigheter och världshärskare här i mörkret, mot ondskans andemakter i himlarna. Tag därför på er hela Guds vapenrustning, så att ni kan stå emot på den onda dagen och behålla fältet, sedan ni fullgjort allt.

Tron i mörkret

Jag har sett dig när jag gått förbi,
jag har sett dig sittandes där i mörkret.
Där i mörkret har du funnits sedan jag var liten,
men dold i mörker har du varit.

Så en dag slogs ljuset på,
ljuset flödade där du var.
Där i ljuset fanns Du i all din prakt,
i ljuset var allt så tydligt.

Inspiration:

Romarbrevet 8:30

Dem han i förväg har utsett har han också kallat, och dem han har kallat har han också gjort rättfärdiga, och dem han har gjort rättfärdiga, dem har han också skänkt sin härlighet.

Första Petrusbrevet 2:9

Men ni är ett utvalt släkte, kungar och präster, ett heligt folk, Guds eget folk som skall förkunna hans storverk . Han har kallat er från mörkret till sitt underbara ljus. 

Andra Timotheosbrevet 1:9

Han har räddat oss och kallat oss med en helig kallelse, inte på grund av våra gärningar utan genom sitt beslut och sin nåd, som han skänkte oss i Kristus Jesus redan före tidens början. 

Min väg

Aldrig har jag varit hemma,
alltid har jag varit borta.
Aldrig har jag varit i ro,
alltid har jag varit på flykt i oro.

Men så en dag såg jag skylten,
skylten som pekade ut en väg.
Skylten pekade ut en väg,
och skylten bar mitt namn.

Jag förstår att det är min väg,
och att den är där för att jag ska följa den.
Den leder inte åt samma håll som den väg jag hittills följt,
den leder åt det håll dit jag nu måste gå.

Vägen ropar på mig med hög stämma,
ljuset som lyser upp den bländar mina ögon.
Jag håller för öronen men det hjälper inte,
jag blundar men ser ändå.

Jag har fått min väg utpekad
och det är den jag följer.
Inte för att den just nu är den enklaste vägen,
jag följer den eftersom den är utpekad åt just mig.

Vägen är smal och lockelserna är många,
att följa vägen är att hålla sig från lockelserna vid sidan av vägen.
Allt eftersom jag vandrar växer sig lockelserna starkare,
planterade där av någon som vill locka mig bort från min väg.

Jag förstår inte varför detta händer just mig,
men den frågan är allt mindre viktig.
Mitt fokus blir nu på min väg,
och att hålla mig kvar på den.

Inspiration:

Psaltaren 94:12-19
Lycklig den som du, Herre, fostrar och undervisar genom din lag. Du ger honom ro i onda dagar, medan graven grävs åt de gudlösa. Ty Herren förskjuter inte sitt folk, han överger inte sin egendom. Den rättfärdige skall få sin rätt och alla redbara ha en framtid. Vem försvarar mig mot de onda, vem tar mitt parti mot ogärningsmän? Om inte Herren kom till min hjälp skulle jag snart få bo i tystnaden. När jag är rädd att tappa fotfästet håller din godhet mig uppe, Herre. När mitt hjärta är fullt av bekymmer gör din tröst mig glad.

Kärlek och rättfärdighet

I din kärlek till oss önskar du att vi kommer till Dig så vi kan leva,
i din rättfärdighet måste du döma de som gör fel.

I din kärlek till oss vill du ge din gåva till oss alla,
i din rättfärdighet kan du inte ge den villkorslöst.

Genom tro blir vi återigen dina barn för evigt,
utan tro måste vi förgås.

Associationer:

Johannesevangeliet 6:65
Och han fortsatte: »Det var därför jag sade er att ingen kan komma till mig om han inte får det som gåva av Fadern.«

Hesekiel 18:32
Jag önskar ingens död, säger Herren Gud. Vänd om, så får ni leva.

Johannesevangeliet 14:6
Jesus svarade: »Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig.

Romarbrevet 8:15
Ni har inte fått en ande som gör er till slavar så att ni måste leva i fruktan igen; ni har fått en ande som ger söners rätt så att vi kan ropa: »Abba! Fader!«

En resa

Vi började i kärlek,
i kärlek och frid med Gud levde vi

Så blev vi lurade att göra fel genom att synda mot Gud,
utestängda från kärlek och frid blev vi.
Utslängda till kaos och oordning,
till olycka och elände.

Till oss kom lagar och regler.
Lagar och regler som inledde ett avstamp från all olycka och elände,
lagar och regler som visade oss en väg framåt,
lagar och regler som visade att någon vill oss väl.

Genom reglerna kunde vi få
    en fläkt av Guds kärlek och frid
    en fläkt av det som en gång var
    en fläkt som visar det som är viktigt.
    en fläkt som visar att till kärlek och frid kan vi åter komma

Reglerna var aldrig ett mål i sig,
De kom till för att vi skulle få lite distans till all olycka och elände i världen.
De kom till för att vi skulle se hur långt från Guds kärlek och frid vi kommit
De kom till för att visa att vi aldrig kan leva upp till Guds standard på egen hand

Många försökte nå upp till Guds standard men alla misslyckades på olika sätt.
Abraham, Moses, David, alla var de goda men föll på ett eller annat sätt.
Sanningen kröp så sakta fram, vi kan inte klara av detta själva,
Vi behöver en räddare som kan föra oss tillbaka till Guds kärlek och frid.

Så kom vår räddning tillbaka till kärlek och frid med Gud.
genom tron på Jesus får vi åter tillträde till Guds kärlek och frid.

Genom att älska Gud av hela vårt hjärta
och din nästa som dig själv,
i kärlek och frid med Gud kan vi åter leva.

Associationer:

Psaltaren 23:1-4
Herren är min herde, ingenting skall fattas mig. Han för mig i vall på gröna ängar, han låter mig vila vid lugna vatten. Han ger mig ny kraft och leder mig på rätta vägar, sitt namn till ära. Inte ens i den mörkaste dal fruktar jag något ont, ty du är med mig, din käpp och din stav gör mig trygg.

Johannesevangeliet 14:6
’Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig. ’

Lukasevangeliet‬ ‭10:27
Du skall älska Herren, din Gud, av hela ditt hjärta och med hela din själ och med hela din kraft och med hela ditt förstånd, och din nästa som dig själv.

Första Korinthierbrevet‬ ‭8:1-3
Men kunskapen gör oss uppblåsta, det som bygger upp är kärleken. Den som tror sig ha kunskap har ännu inte fått den rätta kunskapen, men den som har kärlek, han är känd av Gud.

Teodicéproblemet – Den mest allmänt accepterade lösningen

Viktlöst famlande

Länge har jag famlat i viktlöshet,
famlat efter något fast att ta tag i,
famlat efter fäste för mina fötter.

Ända från den dagen min navelsträng knipsades av har famlandet varit min vardag
Dagar av skenbar stadga blandade med total viktlöshet och vanmakt.

Men så en dag sträckte Du ut din hand och sa:
”Kom till mig så ska jag ge dig fäste för dina fötter
och något att hålla dig i.”

Jag fattade tag i din hand och lät mig dras mot dig.

Ju närmare jag kommer desto fastare mark får mina fötter
Ju närmare jag kommer desto stadigare grepp får mina händer.

Utan dig skulle jag fortsätta att famla i viktlöshet och vanmakt.
Jag har dig att tacka för allt.

Bekymrens två ansikten

Bekymren vittnade förr om en allt mörkare framtid,
en framtid som inte skulle bli som jag hoppats.
En framtid fylld av allt fler bekymmer,
för att till slut kvävas till döds under tyngden av sig själv.

Men så öppnades vägen för Dig in i mitt liv,

Genom tron på Dig fylldes jag av förtröstan och hopp.
Genom tron på dig lyste hoppet
att den eviga fortsättningen skulle bli helt fantastisk.

Bekymmer i nuet vittnar om en stärkande process,
en framtid som blir bättre än jag tidigare kunnat hoppats på,
en framtid som inte alls blir som jag tidigare hoppats,
en framtid som överträffar allt jag tidigare hoppats på.

Kallad

Gud har kallat mig till att tro på honom.
Bland alla människor har Gud sett och kallat just mig.
Jag är sedd och kallad av den ende som kan ge mig det jag egentligen behöver.

Jag har accepterat Guds inbjudan och tagit emot hans nådegåva.
Sedan dess är jag fylld av en tillförsikt och ro 
som inte är i närheten av vad något i denna värld
någonsin har gett mig.

Istället för att försöka få det jag vill ha så får jag nu det jag behöver:
En tillförsikt och ro i vetskapen
att det som sker det sker för att det är precis det jag behöver
för att jag ska bli den jag är ämnad att bli.

Ett löfte

Jag var trasig och du kom
med löfte om att laga mig

Jag var vilsen och du kom
med löfte om att leda mig rätt

Jag hade kommit till vägens ände och du kom
för att visa mig en fortsättning

Allt jag behövde göra
var att tro på dig
och att följa dig

Jag tror på Dig och du lagar mig
Jag tror på Dig och du leder mig rätt
Jag tror på Dig och du visar mig en fortsättning

När jag förstår din vilja
då kan jag göra det du vill jag ska göra
Då kan jag sprida ditt ljus i mörkret
och vara till vägledning för andra.

Du min Gud ”Jag Är”, du är mitt allt.

Inspiration:

Matteusevangeliet 14:22-33
’Sedan befallde han sina lärjungar att stiga i båten och fara i förväg till andra sidan sjön medan han skickade hem folket. Så snart han hade gjort det gick han upp på berget för att vara för sig själv och be. Där var han ensam när det blev kväll. Båten var då redan långt från land och kämpade mot vågorna, eftersom det var motvind. Strax före gryningen kom han till dem, gående på sjön. När lärjungarna fick se honom gå på sjön blev de förskräckta och trodde att det var en vålnad, och de skrek av rädsla. Men genast talade Jesus till dem och sade: »Lugn, det är jag. Var inte rädda.« Petrus svarade: »Herre, om det är du, så säg åt mig att komma till dig på vattnet.« Han sade: »Kom!« och Petrus steg ur båten och gick på vattnet fram till Jesus. Men när han såg hur det blåste blev han rädd. Han började sjunka och ropade: »Herre, hjälp mig!« Jesus sträckte genast ut handen och grep tag i honom. »Du trossvage«, sade han. »Varför tvivlade du?« De steg i båten, och vinden lade sig. Och de som var i båten föll ner för honom och sade: »Du måste vara Guds son.« ’

Psaltaren 86:6-7

Herre, lyssna till min bön, hör mig när jag ber. I nödens stund ropar jag till dig, och du svarar mig.

Psaltaren 116:1-3

Jag älskar Herren, ty han har hört min bön om förskoning. Han lyssnade till mig när jag ropade. Dödens snaror omgav mig, dödsrikets fasor nådde mig, jag var i nöd och förtvivlan.