Onda krafter

Hur den Onde försöker påverka oss, hur onda krafter går mot Gud.

Citat markerade med ”SFB”: © Svenska Folkbibeln, se http://www.folkbibeln.se.
Övriga citat: © Svenska Bibelsälskapet, se http://www.bibeln.se

Rädda mig från mig själv

21 sep 22 | | , , , , ,

I mitt liv har jag alltid satt yttersta tilliten till mig själv,
i mitt liv har alltid yttersta vägledningen kommit från mig själv,
i mitt liv har alltid jag själv varit den yttersta räddningen.

Vid vägens ände fasar jag över fortsättningen,
jag ser inte vart jag ska gå,
jag vet inte vad jag ska ta mig till.

Men där vid vägs ände fann jag Dig,
Du fanns där och du ville visa mig vägen,
Du fanns där och du ville lyssna till min bön om räddning.

I min bön lyssnar du,
i min bön finns din mjuka hand,
”be och jag ska lyssna, be och jag ska leda dig rätt”.

Gud,

Världen är farlig och frestar till onda saker,
onda människor är farliga och frestar till onda saker,
men farligast är jag själv, ingen frestar mig som jag själv.

Rädda mig från världen,
rädda mig från onda människor,
men rädda mig framför allt från mig själv.

I din nåd finns ro och vila,
i din nåd finns tröst och vägledning,
i din nåd finns allt jag behöver för att leva som Du har skapat mig.

Inspiration:

Psaltaren 142:6

Jag ropar till dig, Herre, jag säger: Du är min tillflykt, min lott i de levandes land. (SFB)

Psaltaren 143:2

Gå inte till doms med din tjänare, för ingen levande är rättfärdig inför dig. (SFB)

Psaltaren 143:8 

Låt mig möta din nåd på morgonen, för jag litar på dig. Visa mig den väg jag ska gå, för jag lyfter min själ till dig. (SFB)

Psaltaren 23:4

Även om jag vandrar i dödsskuggans dal fruktar jag inget ont, för du är med mig. Din käpp och stav, de tröstar mig. (SFB)

Första Moseboken 1:27

Och Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne, till man och kvinna skapade han dem. (SFB)

Livets snabba virvlar

7 sep 22 | | ,

I livets snabba virvlar är det lätt att ryckas med.
Kom låt oss göra si, kom låt oss göra så.
Javisst! Ja det låter skoj!

I livets snabba virvlar är det lätt att ryckas med.
Tanken kommer först senare,
vad gjorde jag egentligen? Gjorde jag något dumt?

Livet virvlar på snabbt igen.
Kom låt oss göra si, kom låt oss göra så.
Javisst… Eller kanske inte?

Livet virvlar på snabbt igen.
Nu kommer tanken i tid, tanken kommer innan det är för sent.
Denna gång gjorde jag inte dumt, denna gång hann jag sätta stopp i tid.

När livet virvlar på är det dags att bestämma sig,
ska jag följa den breda vägen och bara virvla iväg som jag alltid gjort,
eller ska jag stå emot och följa min Herres väg?

Inspiration:

Psaltaren 95:6-11

Kom, låt oss falla ner och tillbe, böja knä för Herren vår Skapare, för han är vår Gud och vi är folket i hans hjord, fåren i hans vård. I dag, om ni hör hans röst, förhärda inte era hjärtan som vid Meriba, som på Massas dag i öknen, där era fäder frestade mig och prövade mig fast de sett mina gärningar. I fyrtio år var jag vred på det släktet, och jag sade: ”De är ett folk med vilsna hjärtan, de känner inte mina vägar.” Så svor jag i min vrede: ”De ska aldrig komma in i min vila.” (SFB)

Efesierbrevet 6:11-13 

Ta på er hela Guds vapenrustning, så att ni kan stå emot djävulens listiga angrepp. Vi kämpar inte mot kött och blod, utan mot furstarna, mot makterna, mot världshärskarna här i mörkret och mot ondskans andemakter i himlarymderna. Ta därför på er hela Guds vapenrustning, så att ni kan stå emot på den onda dagen och stå upprätt när ni fullgjort allt. (SFB)

Första Korintierbrevet 10:12-13

Därför ska den som tror sig stå se till att han inte faller. Ingen annan frestelse har drabbat er än vad människor får möta. Och Gud är trofast, han ska inte tillåta att ni frestas över er förmåga. Samtidigt med frestelsen kommer han också att ge en utväg, så att ni kan härda ut. (SFB)

Sömnlöshet

24 aug 22 | | , , ,

Mina nätter med sömnlöshet radas upp efter varandra.
På småtimmarna vaknar jag långt innan jag vill vakna.
På småtimmarna vaknar jag med bultande hjärta.
På småtimmarna vaknar jag med grus i ögonen.

Vad är det som är fel?
Vad är det som hänt?
Vad är det som jag gör fel?
Hur får jag ett slut på detta?

Efter att ha fått min bön besvarad har din närvaro gjort mig odödlig.
Efter att ha fått min bön besvarad tror jag mig vara osårbar.
Efter att ha fått min bön besvarad tar jag dig för given.
Efter att ha fått min bön besvarad tror jag mig kunna göra som jag vill.

Gud, förlåt mig:
Jag har rusat iväg utan att tänka mig för.
Utan att se i backspegeln har jag rusat rakt in i elden.
Nu har jag bränt fingrarna och mer än så.
Jag ber dig, låt mig få komma tillbaka till din närhet.

Gud jag ber dig:
Rädda mig från det onda som sätter sina klor i mig.
Rädda mig från allt oväsentligt som pockar på min uppmärksamhet.
Rädda mig från de knappt märkbara distraktionerna.
Rädda mig från det som inte är Din Väg.

Inspiration:

‭‭Psaltaren‬ ‭127:1-2‬‬‬

En pilgrimssång av Salomo. Om inte Herren bygger huset bygger arbetarna förgäves. Om inte Herren vaktar staden vakar väktaren förgäves. Förgäves går ni tidigt upp och sent till vila, ni som äter mödans bröd. Detsamma ger han sina vänner när de sover. (SFB)

‭‭Psaltaren‬ ‭130:5-6‬

Jag väntar på Herren, min själ väntar, och jag hoppas på hans ord. Min själ längtar efter Herren mer än väktarna efter morgonen, mer än väktarna efter morgonen. (SFB)

‭‭Andra Timoteusbrevet‬ ‭1:6-7

Därför påminner jag dig: låt Guds nådegåva flamma upp igen, den som finns i dig genom min handpåläggning. Gud har inte gett oss modlöshetens ande, utan kraftens, kärlekens och självbehärskningens Ande. (SFB)

‭‭Första Korintierbrevet‬ ‭10:12-13‬

Därför ska den som tror sig stå se till att han inte faller. Ingen annan frestelse har drabbat er än vad människor får möta. Och Gud är trofast, han ska inte tillåta att ni frestas över er förmåga. Samtidigt med frestelsen kommer han också att ge en utväg, så att ni kan härda ut. (SFB)

Solsken blir till mörker

16 aug 22 | | , ,

Dagarna sjöng i solens sken,
lättsamt gled vi framåt.
I solens sken var allt en frid,
tanken på annat än sång var långt borta.

En plötslig spricka i solens sken,
lika plötsligt bryts sången.
Solen gick i moln,
sången byttes till hårda ord.

De hårda orden skymde solen,
som en blixt från en klar himmel kom de.
De hårda orden slank ut,
och sinnets färg ändrade de.

Mitt sinne är mörkt,
mitt sinne fylls av mörka tankar.
Men min mun är stängd,
de mörka tankarna stannar där de är.

Tystnaden är förödande,
men tystnad är bättre än hårda ord.
Hårda ord är bränsle på elden,
en eld som behöver släckas.

Men tystnaden läker inga sår,
mörkret växer i frånvaron av ljus.
Ut måste det som tär inombords,
till ord måste tankarna bli.

När vreden lagt sig kan vishet ta dess plats,
i vishet kan orden bli läkande.
När visheten får råda
skapar orden ljus i mörkret.

Inspiration:

Ordspråksboken‬ ‭10:18‬

Den som döljer hat har falska läppar, den som sprider förtal är en dåre. (SFB)

‭‭Jakobs brev‬ ‭1:19-20‬

Detta vet ni, mina älskade bröder. Varje människa ska vara snar att höra, sen att tala och sen till vrede, för en människas vrede leder inte till det som är rätt inför Gud. (SFB)

Ogräs

23 maj 22 | , | ,

Även i den finaste gräsmatta finns ogräs på lur,
ogräsets frön ligger i marken och lurar.
Ogräset ligger där och väntar på sin tid,
ogräsets tid kommer när ägaren inte är beredd.

När ägaren vaggats in i ro över att allt är bra
då ser ogräset sin chans.
Ogräset tar sin chans och stormar fram,
innan ägaren vaknat har ogräset infekterat gräsmattan.

Den som vill hålla ogräset borta
gör bäst i att vara alert på dess uppvaknande.
När ogräset vaknar är det skört,
i sitt sköra tillstånd är det lätt att rycka upp.

Inspiration:

Ordspråksboken 24:30-34

Jag kom förbi en lat mans mark, en oförnuftigs vingård. Där växte tistlar överallt, marken var täckt av nässlor, stenmuren hade rasat. Jag tog intryck av denna syn och drog lärdom av vad jag såg. Sov lite till, slumra lite till, vila lite till med armarna i kors — och fattigdomen är över dig som en rånare, armodet som en beväpnad man.

Tvång och befrielse

20 mar 22 | , | ,

Förr kom du som en befriare,
en välkommen glädjeknuff.
Du fanns där ofta,
och oftast var du välkommen.

Med tiden blev du inte bara välkommen,
du blev också nödvändig.
När du inte var med var det något som saknades,
och saknaden växte till ett tvång.

Befriaren hade blivit ett tvång,
och i egenskap av tvång blev det ingen glädjeknuff.
Tvånget fanns kvar,
men befrielsen kom aldrig.

Men så kom Herrens befrielse,
en befrielse från tidigare tvång.
Genom Herrens befrielse släppte tvånget,
och glädjen infann sig ändå.

Inspiration:

Romarbrevet 7:18-19

Jag vet att det inte bor något gott i mig, det vill säga i min köttsliga natur. Viljan finns hos mig, men inte förmågan att göra det som är gott. Det goda som jag vill, det gör jag inte, men det onda som jag inte vill, det gör jag.

Ondskan kan bli till ljus

8 mar 22 | | , , ,

Till att leva i det goda är vi skapade,
till att leva i det goda är vi formade.
Men i vägen för det goda lades ondskans kraft,
ondskans kraft som frestar oss att göra det onda.

Att falla för frestelsen är lätt, för stunden blir det en lockelse,
att falla för frestelsen vet vi är fel, men vi gör det ändå.
Fel har vi alla gjort, fel fortsätter vi göra.
Vissa lite, vissa mycket, men fel det gör vi alla.

Det enda rätta är att sona brotten,
sona brotten vi gjort och få vårt straff.
Ingen ska säga att straffen är orättvisa,
eftersom fel har vi alla gjort.

Men utan anledning får vissa en glimt av ljus,
en glimt av ljus i form av en annan väg.
En väg som om de väljer den är full av nåd,
en väg som erbjuder en benådning från alla brott.

Vägen är frivillig att gå,
den som benådar vill att den väljs av fri vilja.
Den som av fri vilja följer denna väg,
åt den utlovas en evighet fri från allt det onda.

Associationer:

Första Moseboken 1:26-28

Gud sade: »Vi skall göra människor som är vår avbild, lika oss. De skall härska över havets fiskar, himlens fåglar, boskapen, alla vilda djur och alla kräldjur som finns på jorden.« Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne. Som man och kvinna skapade han dem. Gud välsignade dem och sade till dem: »Var fruktsamma och föröka er, uppfyll jorden och lägg den under er. Härska över havets fiskar och himlens fåglar och över alla djur som myllrar på jorden.«

Första Moseboken 3:1-7

Ormen var listigast av alla vilda djur som Herren Gud hade gjort. Den frågade kvinnan: »Har Gud verkligen sagt att ni inte får äta av något träd i trädgården?« Kvinnan svarade: »Vi får äta frukt från träden, men om frukten från trädet mitt i trädgården har Gud sagt: Ät den inte och rör den inte! Gör ni det kommer ni att dö.« Ormen sade: »Ni kommer visst inte att dö. Men Gud vet att den dag ni äter av frukten öppnas era ögon, och ni blir som gudar med kunskap om gott och ont.« Kvinnan såg att trädet var gott att äta av: det var en fröjd för ögat och ett härligt träd, eftersom det skänkte vishet. Och hon tog av frukten och åt. Hon gav också till sin man, som var med henne, och han åt. Då öppnades deras ögon, och de såg att de var nakna. Och de fäste ihop fikonlöv och band dem kring höfterna.

Romarbrevet 1:28-32

Eftersom de föraktade kunskapen om Gud lät han dem hemfalla åt föraktliga tänkesätt så att de gjorde det som inte får göras, uppfyllda av allt slags orättfärdighet, elakhet, själviskhet och ondska, fulla av avund, blodtörst, stridslystnad, svek och illvilja. De skvallrar och baktalar. De föraktar Gud. De är fräcka, övermodiga och skrytsamma, uppfinningsrika i det onda, uppstudsiga mot sina föräldrar, tanklösa, trolösa, kärlekslösa, hjärtlösa. De vet vad Gud har bestämt: att alla som lever så förtjänar döden. Ändå är det just så de lever, ja än värre, de tycker det är bra när andra gör det.

Romarbrevet 8:28-30

Vi vet att Gud på allt sätt hjälper dem som älskar honom att nå det goda, dem som han har kallat efter sin plan. Ty dem han i förväg har utvalt har han också bestämt till att formas efter hans sons bild, så att denne skulle vara den förstfödde bland många bröder. Dem han i förväg har utsett har han också kallat, och dem han har kallat har han också gjort rättfärdiga, och dem han har gjort rättfärdiga, dem har han också skänkt sin härlighet.

Första Timotheosbrevet 6:9-10

De som vill bli rika låter sig snärjas av frestelsen och faller offer för alla de dåraktiga och skadliga begär som störtar människorna i fördärv och undergång. Kärleken till pengar är roten till allt ont; genom den har många förts bort från tron och vållat sig själva mycket lidande.

Led mig på din väg

20 feb 22 | , | , , ,

Herre, skydda mig idag,
skydda mig från den Ondes röst.

Mitt motstånd kommer inte utifrån,
utan från det onda som bor i mig.

Det onda vill få mig att vika från din väg,
det onda vill leda mig tillbaka till min gamla väg.

Herre, hjälp mig att slita ut detta onda!
Herre, hjälp mig att hålla mig på den rätta vägen!

Inspiration:

Psaltaren 3:4

Men du, Herre, är min sköld och min ära, du är den som ger mig seger.

Första Petrusbrevet 5:8

Var nyktra och vaksamma. Er fiende djävulen går omkring som ett rytande lejon och söker efter någon att sluka.

Andra Petrusbrevet 3:17

Ni, mina kära, som fått veta detta, skall vara på er vakt, så att ni inte dras med i de ogudaktigas villfarelse och förlorar fotfästet.

Själviskhetens gift

14 feb 22 | |

Förgiftad av själviskhet pratar jag,
förgiftad av själviskhet glömmer jag det viktiga.
Förgiftad av själviskhet kör jag över andra,
förgiftad av själviskhet handlar allt om mig.

Fylld med insikt lyssnar jag,
fylld med insikt blir jag påmind om det viktiga.
Fylld med insikt blir jag ömsint,
fylld med insikt handlar allt om andra.

Det goda mot det onda

26 jan 22 | | , ,

Godhet möts med ondska,
rättfärdighet möts med orättvisa,
barmhärtighet möts med skadeglädje,
givmildhet möts med girighet.

Den som styrs av det onda kan inte leva med det goda.
Den som styrs av det onda måste motarbeta det goda.
Allt eftersom tiden går blir kontrasten större,
allt eftersom tiden går blir lidandet för det goda svårare 

Men när slutet kommer ska allt ställas tillrätta.
När evigheten tar vid får var och en vad som står skrivet.

Gud, ge oss styrka att orka, stärk vår vilja att fortsätta.
Endast med Din hjälp kan vi orka till slutet.

Associationer:

Psaltaren 140:2-5

Rädda mig, Herre, från onda människor, skydda mig mot våldsmän, de som har ont i sinnet och alltid vållar strid. De gör sin tunga vass som ormens, de har etter på sina läppar. Bevara mig, Herre, för de gudlösa, skydda mig mot våldsmän som försöker få mig att falla.

Romarbrevet 1:28-32

Eftersom de föraktade kunskapen om Gud lät han dem hemfalla åt föraktliga tänkesätt så att de gjorde det som inte får göras, uppfyllda av allt slags orättfärdighet, elakhet, själviskhet och ondska, fulla av avund, blodtörst, stridslystnad, svek och illvilja. De skvallrar och baktalar. De föraktar Gud. De är fräcka, övermodiga och skrytsamma, uppfinningsrika i det onda, uppstudsiga mot sina föräldrar, tanklösa, trolösa, kärlekslösa, hjärtlösa. De vet vad Gud har bestämt: att alla som lever så förtjänar döden. Ändå är det just så de lever, ja än värre, de tycker det är bra när andra gör det.

Uppenbarelseboken 20:11-15

Och jag såg en stor vit tron och honom som sitter på den, och jorden och himlen flydde inför honom, och det fanns inte längre någon plats för dem. Och jag såg de döda, höga och låga, stå inför tronen, och böckerna öppnades. Och ännu en bok öppnades, livets bok. Och de döda dömdes efter vad som stod i böckerna, efter sina gärningar. Och havet gav tillbaka de döda som var i det, och döden och dödsriket gav tillbaka de döda som var i dem, och var och en dömdes efter sina gärningar. Och döden och dödsriket kastades i den brinnande sjön. Detta är den andra döden, den brinnande sjön. Och var och en som inte fanns uppskriven i livets bok kastades i den brinnande sjön.

Min väg

11 dec 21 | , | , , , , , ,

Aldrig har jag varit hemma,
alltid har jag varit borta.
Aldrig har jag varit i ro,
alltid har jag varit på flykt i oro.

Men så en dag såg jag skylten,
skylten som pekade ut en väg.
Skylten pekade ut en väg,
och skylten bar mitt namn.

Jag förstår att det är min väg,
och att den är där för att jag ska följa den.
Den leder inte åt samma håll som den väg jag hittills följt,
den leder åt det håll dit jag nu måste gå.

Vägen ropar på mig med hög stämma,
ljuset som lyser upp den bländar mina ögon.
Jag håller för öronen men det hjälper inte,
jag blundar men ser ändå.

—

Jag har fått min väg utpekad
och det är den jag följer.
Inte för att den just nu är den enklaste vägen,
jag följer den eftersom den är utpekad åt just mig.

Vägen är smal och lockelserna är många,
att följa vägen är att hålla sig från lockelserna vid sidan av vägen.
Allt eftersom jag vandrar växer sig lockelserna starkare,
planterade där av någon som vill locka mig bort från min väg.

Jag förstår inte varför detta händer just mig,
men den frågan är allt mindre viktig.
Mitt fokus blir nu på min väg,
och att hålla mig kvar på den.

Inspiration:

Psaltaren 94:12-19
Lycklig den som du, Herre, fostrar och undervisar genom din lag. Du ger honom ro i onda dagar, medan graven grävs åt de gudlösa. Ty Herren förskjuter inte sitt folk, han överger inte sin egendom. Den rättfärdige skall få sin rätt och alla redbara ha en framtid. Vem försvarar mig mot de onda, vem tar mitt parti mot ogärningsmän? Om inte Herren kom till min hjälp skulle jag snart få bo i tystnaden. När jag är rädd att tappa fotfästet håller din godhet mig uppe, Herre. När mitt hjärta är fullt av bekymmer gör din tröst mig glad.

Framgångskrasch

5 dec 21 | , | , , , ,

I min framgång blir jag stor,
I min framgång blir jag uppblåst.
I min framgång glömmer jag bort mina synder
I min framgång sänker sig mörkret över mig.

I min framgång är vägen rak
I min framgång går färden i svindlande fart
I min framgång kör jag rakt ut i mörkret
I min framgång kör jag av vägen

Såren efter kraschen svider
Såren efter kraschen gör ont
Såren efter kraschen blir en påminnelse
Såren efter kraschen drar mig till Dig.

Jag vaknar och förstår att jag tagit fel väg
Jag vaknar och ångrar mitt vägval
Jag vaknar och ropar på Din hjälp
Jag vaknar och tar emot Ditt Ord.

Inspiration:

Första Johannesbrevet 1:6
Om vi säger att vi har gemenskap med honom men vandrar i mörkret, ljuger vi och handlar inte efter sanningen.

Första Johannesbrevet 1:9
Om vi bekänner våra synder är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss synderna och renar oss från all orättfärdighet.

Matteusevangeliet 7:13-14
Gå in genom den trånga porten. Ty den port är vid och den väg är bred som leder till fördärvet, och det är många som går in genom den. Men den port är trång och den väg är smal som leder till livet, och det är få som finner den.

Johannesevangeliet 8:12
Sedan talade Jesus till dem och sade: »Jag är världens ljus. Den som följer mig skall inte vandra i mörkret utan ha livets ljus.

Johannesevangeliet 11:9-10
Har dagen inte tolv timmar? Den som vandrar om dagen snavar inte, eftersom han ser denna världens ljus. Men den som vandrar om natten, han snavar, eftersom ljuset inte finns i honom.

Fostrande fruktan

5 dec 21 | | , , , ,

Fruktan för det dåliga leder till återhållsamhet,
Återhållsamhet guidar åt rätt håll

Steg åt rätt håll ger frid i själen,
Frid i själen ökar självkänslan.

Självkänslan reser oss upp,
Vi reser oss upp och känner oss ännu starkare

Styrkan stärker oss
I styrkan kan vi känna oss osårbara

I känslan av osårbarhet glömmer vi vår fruktan
Avsaknad av fruktan leder oss till stolthet.

I stolthet är allt tillåtet,
Men i stolthet är fallet som allra närmast.

Fruktan är vår vän,
Fruktan håller oss på rätt väg.
Fruktan är vår vägvisare.
När fruktan släpper greppet har vi redan börjat falla.

Inspiration:

Första Korinthierbrevet 10:12
Därför skall den som tror sig stå stadigt se till att han inte faller.

Första Korinthierbrevet 10:21-22
Ni kan inte dricka både ur Herrens bägare och ur demonernas bägare, inte äta både vid Herrens bord och vid demonernas bord. Eller skall vi väcka Herrens svartsjuka? Är vi starkare än han?

Fasans grepp

7 okt 21 | , | , ,

I min stund av fasa är jag ej längre rädd,
i min stund av fasa känner jag hopp i Dig.

I min stund av fasa har jag inget av värde att förlora,
i min stund av fasa kan inget av värde förgås.

I min stund av fasa är mitt skal som tunnast,
i min stund av fasa lyser Du som starkast.

Inspiration:

Psaltaren 88:14-19
Jag ropar till dig, Herre, om morgonen stiger min bön till dig. Varför stöter du bort mig, Herre, och döljer ditt ansikte för mig? Från min ungdom var jag plågad intill döden, du fyller mig med skräck, min kraft är slut. Din vrede går fram över mig, fasorna gör mig till intet. De sluter sig om mig som vatten, de omger mig ständigt. Du har drivit bort mina vänner och fränder, mina förtrogna tar du ifrån mig.’

Psaltaren 91:14-16
Han håller fast vid mig, och jag räddar honom, jag skyddar honom, ty han känner mitt namn. Han åkallar mig, och jag svarar honom, jag är med honom i nöden, jag befriar honom och ger honom ära. Jag skall mätta honom med ett långt liv och låta honom erfara min hjälp.

Andra Korinthierbrevet 12:9
Men han svarade: »Min nåd är allt du behöver.« Ja, i svagheten blir kraften störst. Därför vill jag helst skryta med min svaghet, så att Kristi kraft kan omsluta mig.

Galaterbrevet 2:20

Men jag lever, fast inte längre jag själv, det är Kristus som lever i mig. Så långt jag ännu lever här i världen lever jag i tron på Guds son, som har älskat mig och offrat sig för mig.

Andra Korinthierbrevet 12:9

I svagheten blir kraften störst.

 

Villospår

5 jul 21 | , | , , , ,

Min färd har varit trygg och lovande
I skyddet av din hand och Din värmande filt

Nu står jag i ett vägskäl,
jag har tappat din skyddande filt 
och hittar den inte

Regnet strilar ner,
Jag fryser och vill vidare

Vidare till den gröna dal där du kan valla mig rätt.

Har jag tappat dig på vägen?
Har jag börjat springa för fort?

Jag har sprungit in på den gamla vägen igen
uppslukad av det gamla välkänd
I vardagsstressen har jag fattat tag i det gamla välkända,
Försökt springa ifatt något som försvinner.

Lyckan säger sig finnas där alldeles framför mig
Bara jag springer lite fortare utan att se mig om
Så lovar den mig ro och glädje igen.
Bara lite fortare
Bara en liten stund till.

Och för varje steg jag springer,
springer jag bort från Dig.

Bara en liten bit till
Längre bort från Dig,
Då blir allt bra.

Insikten förleds av den Onde
Den Onde lockar mig bort från Dig
Med sina förföriska ord och löften
Spring lite till så hittar du lyckan

Spring lite till,
Bort från Herren.
Kom till mig så får du din glädje direk
Kom till mig så blir du gillad av andra igen.
Kom till mig så passar du in bland andra igen.
Kom till mig så blir du en av oss.

Jag måste stanna,
Stanna och vända om
Hitta tillbaka till vägskälet

Där i det kalla regnet.
kan jag leta upp den andra vägen,
Den okända vägen,
den trånga smala vägen.

Inspiration:

Matteusevangeliet 7:13–14
’Gå in genom den trånga porten. Ty den port är vid och den väg är bred som leder till fördärvet, och det är många som går in genom den. Men den port är trång och den väg är smal som leder till livet, och det är få som finner den.

Mitt ankare i den Ondes storm

15 apr 21 | , | , , , , ,

Om jag en endaste gång kunde göra en endaste sak som är så bra att jag inte behöver få förlåtelse så skulle jag bli glad och upprymd på ett sätt jag aldrig blivit förut. 

Genom min tro ger jag mig själv som tjänare till dig och för detta ger Du mig förlåtelse för allt. Endast tack vare min tro ger du mig oändlig förlåtelse.

Du ger mig ro och vila i själen och en Helig Ande som hjälp och vägledning. Din gåva är värd mer än allt vad världen har att erbjuda, men så är ju inte heller gåvan av denna värld.

Min Herre, jag ber Dig, ha tålamod med mig. Jag lever dagligen i en strid där den Onde försöker förleda mig med sina snabba belöningar. Allt som behövs är att släppa taget och låta mig svepas med i den Ondes vinddrag. Ingenting vore lättare än det. 

Men jag klamrar mig fast vid Dig som en båt vid sitt ankare. Utan dig att klamra mig fast vid skulle jag fortfarande vara som ett löv för den Ondes vind.

Men nu har jag Dig som mitt ankare i den Ondes stormvindar. Och för varje dag som jag föder mig med Ditt Ord växer sig ankaret starkare och starkare.

Associationer:

Matteusevangeliet 14:22-33
’Sedan befallde han sina lärjungar att stiga i båten och fara i förväg till andra sidan sjön medan han skickade hem folket. Så snart han hade gjort det gick han upp på berget för att vara för sig själv och be. Där var han ensam när det blev kväll. Båten var då redan långt från land och kämpade mot vågorna, eftersom det var motvind. Strax före gryningen kom han till dem, gående på sjön. När lärjungarna fick se honom gå på sjön blev de förskräckta och trodde att det var en vålnad, och de skrek av rädsla. Men genast talade Jesus till dem och sade: »Lugn, det är jag. Var inte rädda.« Petrus svarade: »Herre, om det är du, så säg åt mig att komma till dig på vattnet.« Han sade: »Kom!« och Petrus steg ur båten och gick på vattnet fram till Jesus. Men när han såg hur det blåste blev han rädd. Han började sjunka och ropade: »Herre, hjälp mig!« Jesus sträckte genast ut handen och grep tag i honom. »Du trossvage«, sade han. »Varför tvivlade du?« De steg i båten, och vinden lade sig. Och de som var i båten föll ner för honom och sade: »Du måste vara Guds son.« ’