Prövning

Att få sin tro prövad i avsikt att stärka den.
(rening = ett möjligt resultat av prövning).

Citat markerade med ”SFB”: © Svenska Folkbibeln, se http://www.folkbibeln.se.
Övriga citat: © Svenska Bibelsälskapet, se http://www.bibeln.se

Rädda mig från mig själv

21 sep 22 | | , , , , ,

I mitt liv har jag alltid satt yttersta tilliten till mig själv,
i mitt liv har alltid yttersta vägledningen kommit från mig själv,
i mitt liv har alltid jag själv varit den yttersta räddningen.

Vid vägens ände fasar jag över fortsättningen,
jag ser inte vart jag ska gå,
jag vet inte vad jag ska ta mig till.

Men där vid vägs ände fann jag Dig,
Du fanns där och du ville visa mig vägen,
Du fanns där och du ville lyssna till min bön om räddning.

I min bön lyssnar du,
i min bön finns din mjuka hand,
”be och jag ska lyssna, be och jag ska leda dig rätt”.

Gud,

Världen är farlig och frestar till onda saker,
onda människor är farliga och frestar till onda saker,
men farligast är jag själv, ingen frestar mig som jag själv.

Rädda mig från världen,
rädda mig från onda människor,
men rädda mig framför allt från mig själv.

I din nåd finns ro och vila,
i din nåd finns tröst och vägledning,
i din nåd finns allt jag behöver för att leva som Du har skapat mig.

Inspiration:

Psaltaren 142:6

Jag ropar till dig, Herre, jag säger: Du är min tillflykt, min lott i de levandes land. (SFB)

Psaltaren 143:2

Gå inte till doms med din tjänare, för ingen levande är rättfärdig inför dig. (SFB)

Psaltaren 143:8 

Låt mig möta din nåd på morgonen, för jag litar på dig. Visa mig den väg jag ska gå, för jag lyfter min själ till dig. (SFB)

Psaltaren 23:4

Även om jag vandrar i dödsskuggans dal fruktar jag inget ont, för du är med mig. Din käpp och stav, de tröstar mig. (SFB)

Första Moseboken 1:27

Och Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne, till man och kvinna skapade han dem. (SFB)

Oro eller löfte?

27 apr 22 | | , , ,

När jag ser det vi skaffat oss själva
ser min oro det förstöras.
När jag ser den dagliga gåva vi får av dig
ser jag en påminnelse om din närhet och ditt löfte.

När jag tänker på våra planer för livet
ser min oro dem raseras.
När jag tänker på dina planer för livet
ser jag dem forma oss till de vi ska bli.

När jag tänker på världens framtid
ser jag i min oro den helt mörk.
När jag tänker på dina löften
ser jag ljuset i allt.

Inspiration:

Psaltaren 73:25

Vem har jag i himlen utom dig? Och har jag dig, söker jag inget på jorden. (SFB)

Matteusevangeliet 6:19-21

Samla inte skatter här på jorden, där mal och mask förstör och tjuvar bryter sig in och stjäl. Samla skatter i himlen, där varken mal eller mask förstör och inga tjuvar bryter sig in och stjäl. Ty där din skatt är, där kommer också ditt hjärta att vara.

Matteusevangeliet 6:11

Ge oss i dag vårt bröd för dagen som kommer.

Jakobsbrevet 4:13-15

Ni som säger: »I dag eller i morgon skall vi fara till den eller den staden och stanna där ett år och göra goda affärer«, ni vet inte hur ert liv blir i morgon. Ni är en dimma som syns en kort stund och sedan försvinner. Ni borde säga: »Om Herren vill får vi leva och göra det eller det.«

Andra Korinthierbrevet 3:16-18

Men för den som vänder sig till Herren tas slöjan bort. Herren, det är Anden, och där Herrens ande är, där är frihet. Och alla vi som utan slöja för ansiktet skådar Herrens härlighet förvandlas till en och samma avbild; vi förhärligas av denna härlighet som kommer från Herren, Anden.

Första Petrusbrevet 5:6-7

Böj er alltså ödmjukt under Guds starka hand, så att han upphöjer er när tiden är inne, och kasta alla era bekymmer på honom, ty han sörjer för er.

Johannesevangeliet 14:1-6

»Känn ingen oro. Tro på Gud, och tro på mig. I min faders hus finns många rum. Skulle jag annars säga att jag går bort för att bereda plats för er? Och om jag nu går bort och bereder plats för er, så skall jag komma tillbaka och hämta er till mig, för att också ni skall vara där jag är. Och vägen dit jag går, den känner ni.« Tomas sade: »Herre, vi vet inte vart du går. Hur kan vi då känna vägen?« Jesus svarade: »Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig.

Frihet och ansvar

27 apr 22 | , | , , ,

Friheten är stor men den har sina gränser,
friheten är stor men den kan gå överstyr.
När friheten öppnar sig vill jag springa,
när friheten ligger framför mig vill jag inte stanna upp.

Men gränsen finns där i friheten,
nånstans i friheten finns det en gräns.
När jag springer ut i friheten blir jag blind,
när jag springer i blindo ser jag inte gränsen.
När jag fortsätter att springa utan att se gränsen
springer jag i frihetens glädje över gränsen.

Friheten är obetalbar men är inte att leka med,
frihetens glädje är en glädje under ansvar.
Under ansvar leder friheten till glädje,
utan ansvar leder friheten till fall.

Gud,
jag har missbrukat min frihet,
till fall blev friheten för mig.

I min iver sprang jag över gränsen,
till fall blev friheten för mig.
Jag såg inte gränsen i min glädje,
till fall blev friheten för mig.
Jag brast i mitt ansvar,
till fall blev friheten för mig.

Gud,
jag behöver din hjälp med friheten,
jag vill inte springa över gränsen.

Gud,
jag behöver din hjälp med friheten,
att påminna mig om att det finns en gräns.

Gud,
jag behöver din hjälp med friheten,
att påminna mig om mitt eget ansvar.

Inspiration:

Psaltaren 19:13-15

Vem känner sina fel? Fria mig från synder jag inte vet om, men hindra mig också från öppet trots, låt det inte få makt över mig! Då är jag utan brist och fri från svåra synder. Ta i nåd emot mina ord, mitt hjärtas bön till dig, Herre, min klippa, min hjälpare.

Första Korinthierbrevet 10:7-13

Bli inte avgudadyrkare som många av dem blev. Om dem står det i skriften: Folket slog sig ner för att äta och dricka och steg sedan upp och förlustade sig. Låt oss inte heller begå otukt som många av dem gjorde; så dödades också 23 000 på en enda dag. Och låt oss inte sätta Herren på prov som många av dem gjorde; de föll offer för ormar. Knota inte som många av dem gjorde; de dödades av Förgöraren. Allt det som hände dem är exempel, och det skrevs ner för att vägleda oss som har tidsåldrarnas slut inpå oss. Därför skall den som tror sig stå stadigt se till att han inte faller. Era prövningar har inte varit övermänskliga. Gud är trofast och skall inte låta er prövas över förmåga: när han sänder prövningen visar han er också en utväg, så att ni kommer igenom den.

Vårt eviga hem

26 apr 22 | | , ,

Världen runt om kring rasar,
det skramlas med vapen och hårda ord.
Allt jag vant mig vid att ha,
är plötsligt inte självklart längre.

Det som jag vant mig vid att ha
är det som jag oftast kallar ”hemma”.
När det som är ”hemma” inte är självklart
ersätts tryggheten med oro.

Men vårt hem är inte i världen,
världen är bara där vi råkar vara för tillfället.
Vårt eviga hem är hos Gud,
hos Gud ska vi vara för evigt.

Vad som än händer i denna världen
förändrar inte vårt eviga hem.
Vårt eviga hem finns för alltid
och det väntar på oss.

Kanske denna världen måste gå sönder ännu mer
för att föra blicken tillbaka till vårt eviga hem?
Kanske vad vi behöver är just detta,
för att förflytta blicken mot vårt eviga hem?

I vårt eviga hem är vishet ledstjärnan,
i vårt eviga hem härskar barmhärtighet.
I vårt eviga hem finns bara godhet,
i vårt eviga hem härskar kärlek.

Associationer:

Ordspråksboken 23:4-5

Ansträng dig inte för att bli rik, var förståndig nog att avstå.

Knappt har du skymtat rikedomen förrän den är försvunnen, den har fått vingar och flyger mot himlen som örnen.

Matteusevangeliet 6:19-21

Samla inte skatter på jorden, där rost och mal förstör och där tjuvar bryter sig in och stjäl. Samla er skatter i himlen, där varken rost eller mal förstör och där inga tjuvar bryter sig in och stjäl. Ty där din skatt är, där kommer också ditt hjärta att vara. (SFB)

Matteusevangeliet 5:3-10

Saliga är de som är fattiga i anden, dem tillhör himmelriket.
Saliga är de som sörjer, de skall bli tröstade.
Saliga är de ödmjuka, de skall ärva jorden.
Saliga är de som hungrar och törstar efter rättfärdighet, de skall bli mättade.
Saliga är de barmhärtiga, de skall få barmhärtighet. Saliga är de renhjärtade, de skall se Gud.
Saliga är de som skapar frid, de skall kallas Guds barn.
Saliga är de som blir förföljda för rättfärdighetens skull, dem tillhör himmelriket.
(SFB)

Första Korintierbrevet 13:13

Nu består tron, hoppet och kärleken, dessa tre, men störst av dem är kärleken. (SFB)

Prövning i tiden

26 apr 22 | , | , , ,

Du kom till mig i tid innan Covid-19
tiden var knapp men spårbytet blev gjort.
Du var med mig under Covid-19
tiden var knapp men grunden hann bli klar.

Du och kyrkan kom till mig i tid innan kriget i Ukraina
tiden var knapp men kyrkans gemenskap hann infinna sig.
Du och kyrkan kom till mig i tid innan kriget i Ukraina
tiden var knapp men hoppet genom Jesus på korset hann fästa sig i min grund.

Prövningens tid kommer över oss igen
i prövningens tid vaknar vi och saker ställs mot varandra.
När vi vaknar och saker ställs mot varandra blir kontrasterna större,
kontrasterna blir allt större mellan det som är gott och det som är ont.

I ljuset av prövning blir allt så mycket tydligare,
det blir tydligt vad som är gott och vad som är ont.
När mörkret sprider sig är ljusglimtarna så mycket tydligare,
när mörkret sprider sig behövs ljusglimtarna mer än någonsin tidigare.

Inspiration:

Matteusevangeliet 6:33-34

Sök först hans rike och hans rättfärdighet, så skall ni få allt det andra också. Gör er därför inga bekymmer för morgondagen. Den får själv bära sina bekymmer. Var dag har nog av sin egen plåga.

Ordspråksboken 3:11-12

Min son, förakta inte Herrens fostran, förarga dig inte över hans tuktan. Ty den Herren älskar tuktar han liksom en far den son som han har kär.

Romarbrevet 12:1-2

Därför ber jag er, bröder, vid Guds barmhärtighet, att frambära er själva som ett levande och heligt offer som behagar Gud. Det skall vara er andliga gudstjänst. Anpassa er inte efter denna världen, utan låt er förvandlas genom förnyelsen av era tankar, så att ni kan avgöra vad som är Guds vilja: det som är gott, behagar honom och är fullkomligt.

Steg på vägen

26 apr 22 | | , , , , , ,

Många gånger har du knackat på min dörr,
med råd om annat tänkande har du kommit,
med vishet att förmedla har du kommit.

Ju mer jag tagit till mig desto lugnare har mitt liv blivit,
de omöjliga kraven har lugnat sig,
de ouppnåeliga målen har bleknat.

Friden har kommit till mig,
och med den också den varaktiga glädjen.

Men du fortsätter att knacka på min dörr,
är det inte så bra nu undrar jag,
är inte glädjen och friden tillräcklig?

Glädjen och friden är en bit på vägen säger du?
Ja, glädjen och friden är ett steg på din vandring,
men din vandring har bara börjat.

Dina nästa steg kanske inte blir så angenäma,
dina nästa steg kanske blir obekväma,
dina nästa steg kanske behöver en större portion av tro för att klaras av.

Mina ord talar sanning, lyssna till dem.
Ta dem till dig så ser du själv deras gudomlighet.
Jag ser allt, jag vet allt, lita på mig.

Ska jag stanna där jag är, i frid och glädje?
Ska jag fortsätta in i det okända?
Bekvämligheten lurar bakom hörnet.

Nej, nu går vi vidare. Jag vill fortsätta min vandring.
Du är den ende som kan visa vägen, Du är den enda vägen vidare.
Jag behöver Dig för att fortsätta min vandring.

Inspiration:

Ordspråksboken 6:6-11

Gå bort till myran, du late, se hur hon gör och bli vis. Hon har ingen furste över sig, ingen tillsyningsman eller herre. Hon bereder om sommaren sin föda och samlar under skördetiden in sin mat. Hur länge skall du ligga, du late? När skall du stiga upp från din sömn? Sov ännu något, slumra lite till, lägg ännu en stund armarna i kors för att vila, så skall fattigdomen komma över dig som en rövare och armodet som en väpnad man.

Ordspråksboken 8:32-36

Så lyssna nu, mina barn. Saliga är de som håller sig till mina vägar. Hör min förmaning och bli visa, förkasta den inte. Salig är den människa som hör mig, som dag efter dag vakar vid mina dörrar och håller vakt vid mina dörrposter. Ty den som finner mig finner livet och får nåd från Herren . Men den som syndar mot mig skadar sin själ, alla de som hatar mig älskar döden.

Petrus första brev 1:16

Det står skrivet: ”Ni skall vara heliga, ty jag är helig”.

Petrus första brev 4:12-19

Mina älskade, var inte förvånade över den eld som ni måste gå igenom till er prövning, som om det hände er något oväntat. Nej, gläd er ju mer ni delar Kristi lidanden. Då skall ni också jubla och vara glada, när han uppenbarar sig i sin härlighet. Saliga är ni, om ni hånas för Kristi namns skull, ty härlighetens Ande, Guds Ande, vilar över er. Men ingen av er skall lida för att han är en mördare eller tjuv, förbrytare eller förskingrare. Men om någon får lida för att han är kristen, skall han inte skämmas utan prisa Gud för det namnet. Ty tiden är inne för domen, och den börjar med Guds hus. Men om den börjar med oss, vad skall då slutet bli för dem som inte lyder Guds evangelium? Och ”om den rättfärdige med knapp nöd blir frälst, vad blir det då av den ogudaktige och syndaren?” Därför skall de som efter Guds vilja får lida anförtro sina själar åt sin trofaste Skapare, under det att de gör vad som är gott.

Hebreerbrevet 4:14-16

Då vi nu har en stor överstepräst, Jesus, Guds Son, som har stigit upp genom himlarna, så låt oss hålla fast vid vår bekännelse. Ty vi har inte en överstepräst som ej kan ha medlidande med våra svagheter, utan en som blev frestad i allt liksom vi, men utan synd. Låt oss därför frimodigt gå fram till nådens tron för att få barmhärtighet och finna nåd till hjälp i rätt tid.

Efesierbrevet 6:10-13

Till sist, bli starka i Herren och i hans väldiga kraft. Tag på er hela Guds vapenrustning, så att ni kan stå emot djävulens listiga angrepp. Ty vi strider inte mot kött och blod utan mot furstar och väldigheter och världshärskare här i mörkret, mot ondskans andemakter i himlarna. Tag därför på er hela Guds vapenrustning, så att ni kan stå emot på den onda dagen och behålla fältet, sedan ni fullgjort allt.

Ondskan kan bli till ljus

8 mar 22 | | , , ,

Till att leva i det goda är vi skapade,
till att leva i det goda är vi formade.
Men i vägen för det goda lades ondskans kraft,
ondskans kraft som frestar oss att göra det onda.

Att falla för frestelsen är lätt, för stunden blir det en lockelse,
att falla för frestelsen vet vi är fel, men vi gör det ändå.
Fel har vi alla gjort, fel fortsätter vi göra.
Vissa lite, vissa mycket, men fel det gör vi alla.

Det enda rätta är att sona brotten,
sona brotten vi gjort och få vårt straff.
Ingen ska säga att straffen är orättvisa,
eftersom fel har vi alla gjort.

Men utan anledning får vissa en glimt av ljus,
en glimt av ljus i form av en annan väg.
En väg som om de väljer den är full av nåd,
en väg som erbjuder en benådning från alla brott.

Vägen är frivillig att gå,
den som benådar vill att den väljs av fri vilja.
Den som av fri vilja följer denna väg,
åt den utlovas en evighet fri från allt det onda.

Associationer:

Första Moseboken 1:26-28

Gud sade: »Vi skall göra människor som är vår avbild, lika oss. De skall härska över havets fiskar, himlens fåglar, boskapen, alla vilda djur och alla kräldjur som finns på jorden.« Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne. Som man och kvinna skapade han dem. Gud välsignade dem och sade till dem: »Var fruktsamma och föröka er, uppfyll jorden och lägg den under er. Härska över havets fiskar och himlens fåglar och över alla djur som myllrar på jorden.«

Första Moseboken 3:1-7

Ormen var listigast av alla vilda djur som Herren Gud hade gjort. Den frågade kvinnan: »Har Gud verkligen sagt att ni inte får äta av något träd i trädgården?« Kvinnan svarade: »Vi får äta frukt från träden, men om frukten från trädet mitt i trädgården har Gud sagt: Ät den inte och rör den inte! Gör ni det kommer ni att dö.« Ormen sade: »Ni kommer visst inte att dö. Men Gud vet att den dag ni äter av frukten öppnas era ögon, och ni blir som gudar med kunskap om gott och ont.« Kvinnan såg att trädet var gott att äta av: det var en fröjd för ögat och ett härligt träd, eftersom det skänkte vishet. Och hon tog av frukten och åt. Hon gav också till sin man, som var med henne, och han åt. Då öppnades deras ögon, och de såg att de var nakna. Och de fäste ihop fikonlöv och band dem kring höfterna.

Romarbrevet 1:28-32

Eftersom de föraktade kunskapen om Gud lät han dem hemfalla åt föraktliga tänkesätt så att de gjorde det som inte får göras, uppfyllda av allt slags orättfärdighet, elakhet, själviskhet och ondska, fulla av avund, blodtörst, stridslystnad, svek och illvilja. De skvallrar och baktalar. De föraktar Gud. De är fräcka, övermodiga och skrytsamma, uppfinningsrika i det onda, uppstudsiga mot sina föräldrar, tanklösa, trolösa, kärlekslösa, hjärtlösa. De vet vad Gud har bestämt: att alla som lever så förtjänar döden. Ändå är det just så de lever, ja än värre, de tycker det är bra när andra gör det.

Romarbrevet 8:28-30

Vi vet att Gud på allt sätt hjälper dem som älskar honom att nå det goda, dem som han har kallat efter sin plan. Ty dem han i förväg har utvalt har han också bestämt till att formas efter hans sons bild, så att denne skulle vara den förstfödde bland många bröder. Dem han i förväg har utsett har han också kallat, och dem han har kallat har han också gjort rättfärdiga, och dem han har gjort rättfärdiga, dem har han också skänkt sin härlighet.

Första Timotheosbrevet 6:9-10

De som vill bli rika låter sig snärjas av frestelsen och faller offer för alla de dåraktiga och skadliga begär som störtar människorna i fördärv och undergång. Kärleken till pengar är roten till allt ont; genom den har många förts bort från tron och vållat sig själva mycket lidande.

Frånvaro och trygghet

8 mar 22 | , | , , ,

Gud,

Håller du dig borta från mig,
eller skjuter jag bort dig?
Stunder, timmar, dagar utan dig blir fyllda av desperation och rädsla.

Behöver jag lära mig något, 
eller förhärdar jag mig själv?
När du inte finns i mitt hjärta härskar vanmakten.

Men i den stora historien har du alltid varit närvarande,
även när du inte synts till.
Och i min korta gemenskap med dig har du aldrig varit långt borta,
även när fasans tomhet härskat.

Min Gud jag ber dig,
låt mig bli påmind genom din frånvaro,
låt mig bli tröstad genom din närvaro.
I din famn finner jag min trygghet,
i din kärleksfulla närvaro vet jag att allt ordnar sig till det bästa.

Inspiration:

Fasans grepp

Psaltaren 22:2-3

Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig? Jag ropar förtvivlat, men du är långt borta. Min Gud, jag ropar om dagen, men du svarar inte, jag ropar om natten men finner ingen ro.

Psaltaren 22:25

Ty han föraktade inte den svage och vände inte ryggen åt hans nöd, han dolde inte sitt ansikte utan hörde hans rop om hjälp.

Led mig på din väg

20 feb 22 | , | , , ,

Herre, skydda mig idag,
skydda mig från den Ondes röst.

Mitt motstånd kommer inte utifrån,
utan från det onda som bor i mig.

Det onda vill få mig att vika från din väg,
det onda vill leda mig tillbaka till min gamla väg.

Herre, hjälp mig att slita ut detta onda!
Herre, hjälp mig att hålla mig på den rätta vägen!

Inspiration:

Psaltaren 3:4

Men du, Herre, är min sköld och min ära, du är den som ger mig seger.

Första Petrusbrevet 5:8

Var nyktra och vaksamma. Er fiende djävulen går omkring som ett rytande lejon och söker efter någon att sluka.

Andra Petrusbrevet 3:17

Ni, mina kära, som fått veta detta, skall vara på er vakt, så att ni inte dras med i de ogudaktigas villfarelse och förlorar fotfästet.

Gåvan

26 jan 22 | , | , , ,

Tomhänt kom jag in i livet, tomhänt ska jag lämna det.
Född till att leva, född till att dö.

Inget har jag rätt till, inget kan jag ta för givet.
Varje morgon jag vaknar är en gåva från Dig.

Jag hade kunnat bli född för att leva en endaste dag,
men jag har fått många år.

Jag hade kunnat bli född för att leva mitt liv i blindo,
men du öppnade mina ögon.

Jag hade kunnat bli född för att gå till graven i ovisshet,
men genom tron fick jag en möjlighet att leva i visshet.

Varje smärta blir en påminnelse om min förgänglighet
Hur ska jag kunna visa min tacksamhet?

Inspiration:

Jakobsbrevet 4:14

Ni vet inte hur ert liv blir i morgon. Ni är en dimma som syns en kort stund och sedan försvinner. 

Första Timotheosbrevet 6:7

För tomhänta kom vi till världen och tomhänta skall vi gå ur den.

Romarbrevet 9:19-23

Nu säger någon: Varför fortsätter han att förebrå oss? Ingen kan ju göra motstånd mot hans vilja. Men tror du, stackars människa, att du kan göra invändningar mot Gud? Kan det formade säga till formaren: Varför gjorde du mig sådan? Bestämmer inte krukmakaren över sin lera, så att han av en och samma klump kan göra både ett fint kärl och ett som inte är så fint? Kanske har Gud, för att visa sin vrede och göra sin makt känd, länge sparat de kärl som han har gjort för att förstöra i sin vrede? Och kanske ville han göra hela sin härlighet känd genom de kärl som han har bestämt till att förhärligas genom hans barmhärtighet?

Min väg

11 dec 21 | , | , , , , , ,

Aldrig har jag varit hemma,
alltid har jag varit borta.
Aldrig har jag varit i ro,
alltid har jag varit på flykt i oro.

Men så en dag såg jag skylten,
skylten som pekade ut en väg.
Skylten pekade ut en väg,
och skylten bar mitt namn.

Jag förstår att det är min väg,
och att den är där för att jag ska följa den.
Den leder inte åt samma håll som den väg jag hittills följt,
den leder åt det håll dit jag nu måste gå.

Vägen ropar på mig med hög stämma,
ljuset som lyser upp den bländar mina ögon.
Jag håller för öronen men det hjälper inte,
jag blundar men ser ändå.

—

Jag har fått min väg utpekad
och det är den jag följer.
Inte för att den just nu är den enklaste vägen,
jag följer den eftersom den är utpekad åt just mig.

Vägen är smal och lockelserna är många,
att följa vägen är att hålla sig från lockelserna vid sidan av vägen.
Allt eftersom jag vandrar växer sig lockelserna starkare,
planterade där av någon som vill locka mig bort från min väg.

Jag förstår inte varför detta händer just mig,
men den frågan är allt mindre viktig.
Mitt fokus blir nu på min väg,
och att hålla mig kvar på den.

Inspiration:

Psaltaren 94:12-19
Lycklig den som du, Herre, fostrar och undervisar genom din lag. Du ger honom ro i onda dagar, medan graven grävs åt de gudlösa. Ty Herren förskjuter inte sitt folk, han överger inte sin egendom. Den rättfärdige skall få sin rätt och alla redbara ha en framtid. Vem försvarar mig mot de onda, vem tar mitt parti mot ogärningsmän? Om inte Herren kom till min hjälp skulle jag snart få bo i tystnaden. När jag är rädd att tappa fotfästet håller din godhet mig uppe, Herre. När mitt hjärta är fullt av bekymmer gör din tröst mig glad.

Fostrande fruktan

5 dec 21 | | , , , ,

Fruktan för det dåliga leder till återhållsamhet,
Återhållsamhet guidar åt rätt håll

Steg åt rätt håll ger frid i själen,
Frid i själen ökar självkänslan.

Självkänslan reser oss upp,
Vi reser oss upp och känner oss ännu starkare

Styrkan stärker oss
I styrkan kan vi känna oss osårbara

I känslan av osårbarhet glömmer vi vår fruktan
Avsaknad av fruktan leder oss till stolthet.

I stolthet är allt tillåtet,
Men i stolthet är fallet som allra närmast.

Fruktan är vår vän,
Fruktan håller oss på rätt väg.
Fruktan är vår vägvisare.
När fruktan släpper greppet har vi redan börjat falla.

Inspiration:

Första Korinthierbrevet 10:12
Därför skall den som tror sig stå stadigt se till att han inte faller.

Första Korinthierbrevet 10:21-22
Ni kan inte dricka både ur Herrens bägare och ur demonernas bägare, inte äta både vid Herrens bord och vid demonernas bord. Eller skall vi väcka Herrens svartsjuka? Är vi starkare än han?

Fasans grepp

7 okt 21 | , | , ,

I min stund av fasa är jag ej längre rädd,
i min stund av fasa känner jag hopp i Dig.

I min stund av fasa har jag inget av värde att förlora,
i min stund av fasa kan inget av värde förgås.

I min stund av fasa är mitt skal som tunnast,
i min stund av fasa lyser Du som starkast.

Inspiration:

Psaltaren 88:14-19
Jag ropar till dig, Herre, om morgonen stiger min bön till dig. Varför stöter du bort mig, Herre, och döljer ditt ansikte för mig? Från min ungdom var jag plågad intill döden, du fyller mig med skräck, min kraft är slut. Din vrede går fram över mig, fasorna gör mig till intet. De sluter sig om mig som vatten, de omger mig ständigt. Du har drivit bort mina vänner och fränder, mina förtrogna tar du ifrån mig.’

Psaltaren 91:14-16
Han håller fast vid mig, och jag räddar honom, jag skyddar honom, ty han känner mitt namn. Han åkallar mig, och jag svarar honom, jag är med honom i nöden, jag befriar honom och ger honom ära. Jag skall mätta honom med ett långt liv och låta honom erfara min hjälp.

Andra Korinthierbrevet 12:9
Men han svarade: »Min nåd är allt du behöver.« Ja, i svagheten blir kraften störst. Därför vill jag helst skryta med min svaghet, så att Kristi kraft kan omsluta mig.

Galaterbrevet 2:20

Men jag lever, fast inte längre jag själv, det är Kristus som lever i mig. Så långt jag ännu lever här i världen lever jag i tron på Guds son, som har älskat mig och offrat sig för mig.

Andra Korinthierbrevet 12:9

I svagheten blir kraften störst.

 

Den smala vägen

3 okt 21 | | , ,

Vägen framåt är smal och kantad med lockelser
Lätt är det att falla för fel saker och hamna snett.

Men det är aldrig omöjligt att göra rätt
Det är alltid inom räckhåll att säga nej till lockelser.

Om vi vacklar kan vi sträcka ut handen och be om hjälp,
där finns alltid en räddande hand för den som ber om hjälp.

Inspiration:

Jesaja 41:10
’Var inte rädd, jag är med dig. Ängslas inte, jag är din Gud. Jag ger dig styrka och hjälper dig, stöder och räddar dig med min hand. ’

Matteusevangeliet 14:29-33
’Han sade: »Kom!« och Petrus steg ur båten och gick på vattnet fram till Jesus. Men när han såg hur det blåste blev han rädd. Han började sjunka och ropade: »Herre, hjälp mig!« Jesus sträckte genast ut handen och grep tag i honom. »Du trossvage«, sade han. »Varför tvivlade du?« De steg i båten, och vinden lade sig. Och de som var i båten föll ner för honom och sade: »Du måste vara Guds son.« ’

Första Korinthierbrevet 10:13
’Era prövningar har inte varit övermänskliga. Gud är trofast och skall inte låta er prövas över förmåga: när han sänder prövningen visar han er också en utväg, så att ni kommer igenom den. ’

Uppfostran

24 aug 21 | | , ,

Att vilja gott med en syndare är inte lätt.

Du vill ge det goda och göra livet lätt,
    men för mycket av det goda kan vändas till lättja.

Du vill bli kvitt lättjan,
    så du behöver skära ner på det goda
    och skärpa tron genom svårigheter.

Utplacerad

29 jul 21 | , | , ,

Varför lever jag mitt liv här, som det är?
Det är stökigt, ingen annan troende att prata med.
Jag är som den lilla växten som hittat ett jordkorn i den lilla skrevan på berget.
Kanske just för att det inte finns några andra växter runtomkring så behövs den här växten just här?
Den växten har en annan sorts möjlighet att påverka tillvaron än vad den växt som växer på en bördig plats i skogen har.

Vad gör du här, blomma, säger berget. Du är ju inte alls som vi berg är, varför växer du här?

Associationer:

Stöpta i olika former (perekskog.se)

Villospår

5 jul 21 | , | , , , ,

Min färd har varit trygg och lovande
I skyddet av din hand och Din värmande filt

Nu står jag i ett vägskäl,
jag har tappat din skyddande filt 
och hittar den inte

Regnet strilar ner,
Jag fryser och vill vidare

Vidare till den gröna dal där du kan valla mig rätt.

Har jag tappat dig på vägen?
Har jag börjat springa för fort?

Jag har sprungit in på den gamla vägen igen
uppslukad av det gamla välkänd
I vardagsstressen har jag fattat tag i det gamla välkända,
Försökt springa ifatt något som försvinner.

Lyckan säger sig finnas där alldeles framför mig
Bara jag springer lite fortare utan att se mig om
Så lovar den mig ro och glädje igen.
Bara lite fortare
Bara en liten stund till.

Och för varje steg jag springer,
springer jag bort från Dig.

Bara en liten bit till
Längre bort från Dig,
Då blir allt bra.

Insikten förleds av den Onde
Den Onde lockar mig bort från Dig
Med sina förföriska ord och löften
Spring lite till så hittar du lyckan

Spring lite till,
Bort från Herren.
Kom till mig så får du din glädje direk
Kom till mig så blir du gillad av andra igen.
Kom till mig så passar du in bland andra igen.
Kom till mig så blir du en av oss.

Jag måste stanna,
Stanna och vända om
Hitta tillbaka till vägskälet

Där i det kalla regnet.
kan jag leta upp den andra vägen,
Den okända vägen,
den trånga smala vägen.

Inspiration:

Matteusevangeliet 7:13–14
’Gå in genom den trånga porten. Ty den port är vid och den väg är bred som leder till fördärvet, och det är många som går in genom den. Men den port är trång och den väg är smal som leder till livet, och det är få som finner den.

En väg full av hinder

31 maj 21 | , | , ,

I en tid av oro
Står mitt hopp till dig

När allt är osäkert
Finns min säkerhet i dig

Min Gud jag ber dig
Rädda mig från detta

Jag vet att du gör det
Men bara genom min tro.

Jag vet att du ger mig vad jag behöver
Bara jag släpper taget om mig själv och följer dig.

Men att släppa taget är svårt
Det gamla livets grepp är starkt

Jag sitter fast i denna kamp
Men hoppas att i prövningens tid ska jag finna styrka

Jag snubblar och ramlar
Men reser mig upp och fortsätter att gå på Din väg

Livet och evigheten

19 maj 21 | | , , ,

Detta livet är ganska kort,
men bortom det finns något som är mycket större.
Detta livet har en gräns,
men livet med Dig är utan gräns.

En plåga i detta livet
väger lätt mot en framtid med Dig
En dag tar detta slut och då också plågan
Först då får mina val sin verkliga betydelse

Ge mig styrka att uthärda nuet
så jag orkar löpa hela vägen.
Ge mig styrka att stå för mina val
för de kommer att påverka mig för alltid.

Inspiration:

Hebreerbrevet 12:1-3
’När vi nu är omgivna av en sådan sky av vittnen, låt oss då, även vi, befria oss från allt som tynger, all synd som ansätter oss, och hålla ut i det lopp vi har framför oss. Låt oss ha blicken fäst vid Jesus, trons upphovsman och fullkomnare. För att vinna den glädje som väntade honom uthärdade han korset utan att bry sig om skammen och sitter nu till höger om Guds tron. Tänk på honom som har uthärdat sådan fiendskap från syndare, så att ni inte tröttnar och förlorar modet. ’

Första Korinthierbrevet 9:24-25 
’Ni vet ju att alla löparna i en tävling springer men att bara en får priset. Löp då för att vinna det. Var och en som tävlar måste försaka allt — löparen gör det för en krans som vissnar, vi för en som aldrig vissnar. ’

Mitt ankare i den Ondes storm

15 apr 21 | , | , , , , ,

Om jag en endaste gång kunde göra en endaste sak som är så bra att jag inte behöver få förlåtelse så skulle jag bli glad och upprymd på ett sätt jag aldrig blivit förut. 

Genom min tro ger jag mig själv som tjänare till dig och för detta ger Du mig förlåtelse för allt. Endast tack vare min tro ger du mig oändlig förlåtelse.

Du ger mig ro och vila i själen och en Helig Ande som hjälp och vägledning. Din gåva är värd mer än allt vad världen har att erbjuda, men så är ju inte heller gåvan av denna värld.

Min Herre, jag ber Dig, ha tålamod med mig. Jag lever dagligen i en strid där den Onde försöker förleda mig med sina snabba belöningar. Allt som behövs är att släppa taget och låta mig svepas med i den Ondes vinddrag. Ingenting vore lättare än det. 

Men jag klamrar mig fast vid Dig som en båt vid sitt ankare. Utan dig att klamra mig fast vid skulle jag fortfarande vara som ett löv för den Ondes vind.

Men nu har jag Dig som mitt ankare i den Ondes stormvindar. Och för varje dag som jag föder mig med Ditt Ord växer sig ankaret starkare och starkare.

Associationer:

Matteusevangeliet 14:22-33
’Sedan befallde han sina lärjungar att stiga i båten och fara i förväg till andra sidan sjön medan han skickade hem folket. Så snart han hade gjort det gick han upp på berget för att vara för sig själv och be. Där var han ensam när det blev kväll. Båten var då redan långt från land och kämpade mot vågorna, eftersom det var motvind. Strax före gryningen kom han till dem, gående på sjön. När lärjungarna fick se honom gå på sjön blev de förskräckta och trodde att det var en vålnad, och de skrek av rädsla. Men genast talade Jesus till dem och sade: »Lugn, det är jag. Var inte rädda.« Petrus svarade: »Herre, om det är du, så säg åt mig att komma till dig på vattnet.« Han sade: »Kom!« och Petrus steg ur båten och gick på vattnet fram till Jesus. Men när han såg hur det blåste blev han rädd. Han började sjunka och ropade: »Herre, hjälp mig!« Jesus sträckte genast ut handen och grep tag i honom. »Du trossvage«, sade han. »Varför tvivlade du?« De steg i båten, och vinden lade sig. Och de som var i båten föll ner för honom och sade: »Du måste vara Guds son.« ’