Dagarna sjöng i solens sken,
lättsamt gled vi framåt.
I solens sken var allt en frid,
tanken på annat än sång var långt borta.
En plötslig spricka i solens sken,
lika plötsligt bryts sången.
Solen gick i moln,
sången byttes till hårda ord.
De hårda orden skymde solen,
som en blixt från en klar himmel kom de.
De hårda orden slank ut,
och sinnets färg ändrade de.
Mitt sinne är mörkt,
mitt sinne fylls av mörka tankar.
Men min mun är stängd,
de mörka tankarna stannar där de är.
Tystnaden är förödande,
men tystnad är bättre än hårda ord.
Hårda ord är bränsle på elden,
en eld som behöver släckas.
Men tystnaden läker inga sår,
mörkret växer i frånvaron av ljus.
Ut måste det som tär inombords,
till ord måste tankarna bli.
När vreden lagt sig kan vishet ta dess plats,
i vishet kan orden bli läkande.
När visheten får råda
skapar orden ljus i mörkret.
Inspiration:
Den som döljer hat har falska läppar, den som sprider förtal är en dåre. (SFB)
Detta vet ni, mina älskade bröder. Varje människa ska vara snar att höra, sen att tala och sen till vrede, för en människas vrede leder inte till det som är rätt inför Gud. (SFB)